Månadens profil juli 2016

Att hästar får möjlighet till naturliga beteenden står högst upp på Anna Lundbergs önskelista. Hon är etolog och forskar kring djurs beteenden. Till en början studerade hon beteenden hos gråsälar, men de senaste åren har hon helt fokuserat på häst.

Anna Lundberg trivs ihop med alla sorters hästar. Här med connemaraponnyn Eddie. Foto: Vanja Sandgren

Läs mer om hennes tankar kring hästars grundläggande behov. Anna Lundberg är Månadens profil under juli månad.

- Min dröm är att resten av mitt yrkesliv få forska om hästars beteende. Det finns så mycket spännande att ta reda på, och ju mer vi lär oss, desto mer kan det gynna hästens välfärd, säger hon.

Hos Anna fanns tidigt ett stort intresse för alla slags djur. Sina första hästkontakter fick hon hos morföräldrarna vars granne hade travhästar utanför Hofors. Familjen bodde först i Uppsala men somrarna och loven tillbringades i Gästrikland.
- Redan som liten var jag väldigt intresserad av djur, berättar Anna. När mina kusiner paxade för lekstugan och dockskåpet frågade jag morfar om jag fick ärva hans hund Pia när han dog. Såklart att jag fick ta Pia! Min morfar har sedan dess överlevt flera hundar, han är nu 98 år, helt blind och nästan helt döv men fortfarande en av mina förebilder och rådgivare.

Anna Lundberg rider barbacka på hingsten Monter, varmblodig travhäst. Foto: Privat

- Min mamma har berättat att jag som liten ledde tillbaka en häst som smitit från hagen hemma hos mormor och morfar. Monter, en av grannens hingstar blev favoriten och honom borstade jag innan jag nådde upp till magen, jag fick en pall att stå på. Jag började också tidigt att köra och rida grannens travhästar och då var det barbacka som gällde. Jag fick så småningom en egen hjälm så lite säkerhetstänk fanns det.

Familjen flyttade till Falun när Anna var 11 år och där letade hon snabbt upp ett  stall för att få vara med hästar. Att rida var inte det viktigaste, Anna ville mest pyssla med hästarna.

Efter gymnasiet började hon plugga biologi vid Umeå universitet. Siktet var inställt på att studera beteende hos marina däggdjur och hon fick komplettera med kurser inom marinbiologi i Göteborg samt kurser i etologi vid Stockholms universitet.
- Mitt examensarbete handlade om gråsälars vaksamhetsbeteende när de kommer upp på land för att torka sin päls. Jag ville ta reda på om gruppstorleken påverkar hur mycket tid de ägnar åt att spana efter olika faror. Det blev många timmar som jag satt gömd för att göra mina observationer.

Spännande forskning lockade

Även om studier kring vilda djur var intressanta så kände Anna att hon ville fokusera på etologi. En doktorandtjänst på institutionen för husdjurens miljö och hälsa vid SLU i Skara om hönors sociala beteenden med professor Linda Keeling blev inkörsporten.

- När jag började i Skara kändes det som att jag kom hem, jag trivdes bra på en gång. Att få forska kring lantbrukets djur erbjuder många spännande frågeställningar och höns är fantastiskt intressanta djur.
Efter disputationen fick Anna möjlighet att studera även andra djur som kor, getter och hästar. Sedan dess har hästprojekten inom etologi avlöst varandra.

Brist på föda stressar

Hästar är sociala liv som oftast trivs i flock. Här är en grupp med hästar i olika åldrar. Foto: Carin Wrange

Tillsammans med kollegan Maria Andersson gjorde Anna en enkätstudie kring krubbitning och vävning hos häst. De hästägare som tillfrågades hade alla sökt någon form av hjälp för att deras hästar hade beteendestörningar.

- En gemensam faktor för flera av hästarna var att de fick relativt små grovfodergivor. En annan viktig faktor var att hästarnas möjlighet till social kontakt många gånger var begränsad.

Oavsett vilken beteendestörning hästar har, så är en begränsad möjlighet till födosök och begränsad kontakt med andra hästar en starkt bidragande faktor. När hästar får ströva fritt i en hage så håller de sig tillsammans och de betar cirka 18 timmar per dygn. Om hästar hålls individuellt på stall och tvingas till långa ätuppehåll så skapar det stress som hästen försöker hantera på olika sätt, till exempel genom krubbitning. Ett annat sätt kan vara vävning.

Såväl krubbitning som vävning kan leda till endorfinutsöndring hos hästen så att hästen kan upplevas som ”avstängd” eller ”avtrubbad” när beteendet pågår och man kan komma hästen riktigt nära utan att den förändrar sitt beteende.
Många timmar utan foder medför att miljön i hästens mage blir sur, ph-värdet sjunker. Genom krubbitning produceras saliv som till sitt innehåll är basiskt och därför förbättrar den sura miljön i magsäcken.  I en  studie av krubbitande hästar, genomförd av Professor Christine Nicol och hennes medarbetare i England, så utfodrades halva gruppen med magsårsmedicin vilket minskade krubbitningen jämfört med de övriga hästarna i gruppen.

Beteendestörning kommer lätt tillbaka

En vanlig uppfattning bland hästägare är att krubbitning hos en häst kan ”smitta” andra hästar i stallet, men Anna hävdar att så fungerar det inte. Däremot är det svårt att helt få bort en beteendestörning. Den kan i viss mån dämpas om hästen hålls i en miljö där olika typer av stress har eliminerats, men beteendet kan lätt återkomma vilket gör att det är så viktigt att arbeta förebyggande och anpassa vår djurhållning efter hästarnas behov.

- Varje häst är unik och har sin egen historia. Oftast vet vi inte så mycket om hur hästen har levt och vad den har gjort när vi köper den. För många är det härstamning, utseende och tidigare prestationer som är det viktigaste.

Fungerar din interaktion med hästen eller inte?

Anna tycker att hästägare bör fråga sig själva när det gäller interaktionen med hästarna. Passar den här hästen mig eller måste jag byta för att det ska fungera bäst? Hur är jag som ryttare när jag blir arg eller rädd?

- Det finns mycket prestige bland hästägare. Vi vill alltid klara av det vi har gett oss in i. Men kanske måste vi ibland acceptera att det finns ryttare som rider och förstår min häst bättre än jag.
- Vårt eget beteende kan ofta ses genom att vi studerar hästen under interaktionen. Hästen blir som en spegling av sin ryttare. Just detta samspel med hästen, att hästen reagerar direkt, att det inte går att bluffa, det är fantastiskt.

Hästar gillar att stå och putsa på varandra, men ibland kan det ta lång tid innan en häst hittar rätt "putsarkompis". Foto: Carin Wrange

För hästarnas skull så önskar Anna att fler hästar fick leva i stabila flockar över tid. Många unga hästar föds numera upp på lösdrift men när de börjar tränas flyttas de ofta in på stall.
De kanske inte ens får en kompis att gå med i hagen på dagarna.

- För hästar är den sociala kontakten med andra hästar mycket viktigare än vi tror. Det kan ta lång tid för hästar att etablera kontakt med nya hästkompisar. Att hitta en ny ”putsarkompis” kan dröja flera år.
 Anna är kritisk mot att vissa hästägare ofta flyttar sin häst till nya stallmiljöer, det kan vara jobbigare för hästen än vad många anar.
- Stress hos djur syns inte alltid som en aktiv handling som krubbitning eller vävning. Även den häst som inte agerar kan känna sig stressad.

Hennes vision är att framtida hästhållning bör utformas efter hästens behov. Hur det bör göras, är något som kan studeras med hjälp av etologiska frågeställningar.

- Etologi är spännande då de flesta människor har något att berätta om vad djur gör eller har gjort. Samtidigt är det svårt att genomföra riktigt bra beteendestudier, att kolla på vad djuren gör kan upplevas som enkelt och simpelt, men så lätt är det egentligen inte. Frågeställningen och försöksupplägget inom varje projekt är oerhört viktiga för att studien ska bli bra.

Fakta etologi:
Etologi är läran om djurs beteende och är en modern gren av biologi. Grundarna anses vara Konrad Lorenz och Niko Tinbergen, två vetenskapsmän som verkade från 1940-talet och framåt. Deras teorier om inlärning och prägling hos alla typer av djur har haft stor betydelse för forskningen inom etologi.

Fem frågor till Anna Lundberg

1.Varför valde du att bli etolog?
Jag har alltid varit intresserad av djur och nyfiken på varför de beter sig som de gör, vad det finns för funktion med olika beteenden. Som etolog får man tänka, fundera, läsa och lära kring detta, vilket är helt underbart!
2. Vilken status har vetenskapsområdet etologi?
Växande! Intresset för och behovet av etologiska kunskaper ökar!
3. Har du några egna hästar idag? Ja, jag har ett svenskt varmblod, en New Forest tillsammans med mina barn och en Shetlandsponny på foder.
4. För fem år sedan var du med om en ridolycka, hur har det påverkat dig?
Jag känner allt större ansvar för mitt eget beteende och vad jag ska utveckla och lära för att skapa en fungerande relation med min häst så att de saker vi gör tillsammans ska bli så bra som möjligt för båda två. Det känns både härligt och inspirerande! Jag har ett mål som är ouppnåeligt, hur bra det än blir kan det alltid förbättras vilket gör att jag förhoppningsvis kommer att känna lust och motivation att lära resten av livet!
I samband med olyckan så fick jag en hjärnskada i frontalloben vilket ger hjärntrötthet och minnesproblem mm och jag har en nedsatt kapacitet, idag arbetar jag 50 proc. Detta gör att saker tar lite längre tid, både på jobbet och på fritiden, vilket jag fortfarande inte förstått så ibland blir det lite fel i planeringen.
5. Vad vill du forska kring i framtiden?
Jag vill forska mer på samspelet mellan människa och häst, två arter som under tusentals år utvecklats tillsammans.