Månadens profil februari 2014

Hösten 2013 lät hon tala om sig. Som tränare till travhingsten Rokkakudo vann Anna Forssell Svenskt Trav-Kriterium, ett landets mest prestigefyllda lopp för treåriga travhästar. Månadens profil i februari 2014 har många meriter på sin lista, både inom trav och ridsport.

Vardag i januari 2014. Rokkakudo har gått en träningsrunda. Foto: Vanja Sandgren

– Jag tävlade en del i hoppning när jag bodde i Norrland, upp till MSV B, berättar Anna som ursprungligen kommer från Piteå.

Och hästintresset, det var inget val enligt Anna.


– Jag är ju född in i det och har alltid varit i stallet sen jag var liten, min pappa Torsten Forssell var travtränare i Boden och Skellefteå.

Idag hittar man Anna på travanläggningen Myran, strax utanför Skara mot Lidköping i Västergötland. På gården har Anna sedan 1 december 2013 full verksamhet. Men mer om denna senare, vi tar det från början.

Gick hästgymnasiet i Skara

– Jag började på Hästgymnasiet i Skara 1995, det var riksintag då och det fanns ingen utbildning i Piteå som höll den kalibern.

-Under skoltiden tog jag körlicens och tillbringade all min lediga tid i Sören Norbergs stall på Axevalla travbana, där jag fick chansen att köra några lopp. Jag vann till och med mitt andra lopp med en häst som hette Mr Knype. Och så hade jag min hopphäst Magics Lewis, en stor fux.

- I den här branschen kan det vända fort och det gäller att jobba på för att nå större framgångar. Bra kan alltid bli bättre, säger Anna Forssell. Foto: Vanja Sandgren

Efter gymnasiet blev det några år utomlands med travhästar, varvat med perioder i Sverige. I Italien för att jobba med Sören Norbergs stjärna Joker från Hjo och i Frankrike i Dubois-stallet och med egen verksamhet. Sedan tillbaka till Axevalla för att passa Ultrason, en annan stjärnhäst.

– Sedan gick jag hippologprogrammet, ett år på Flyinge och ett år på Wången. Den hästkunskap jag fick är inte tung att bära och utbildning är inget jag ångrar. Men det krävs mer för att bli travtränare.

– Att lyckas i travbranschen bygger på kontakter, vilka man får skaffa själv. Man måste jobba på och visa att man är duktig för andra tränare och hästägare. All reklam i travet handlar om resultat. Visar man så kommer kunderna.
Efter hippologen arbetade Anna hos Lutfi Kolgjini. 2006 var det dags för egen verksamhet på Axevalla vilket var naturligt då hon kände sig hemma där sedan åren på Hästgymnasiet.

Viktigt med bra stam

– Jag bodde i ett torp på stallbacken och kunde jobba till klockan 10 på kvällarna. Det fyllde på i stallarna på Axevalla, både med egna och med andras hästar. Jag satsade på att köpa in unghästar med bra stam, vilket skulle ge resultat på sikt.
Och välstammat är att rekommendera, med sådana hästar kommer man långt resonerar Anna.

– Det finns ju individer som till exempel Victor LH, som inte hade någon fantastisk stam. Han kostade 15 000 kronor och sprang in 900 000. Jag köpte honom för att han var söt, svart med bläs. Han måste ha fått en bra uppväxt. Men i längden underlättar det med välstammat, det är likadant inom både trav- och ridsport, det kan fungera med en ”tomtehäst” men man måste vara duktig på att utbilda.

Tomtehäst?
– Ja, en uppfödning i kategorin av hästar som inte är så dyra att tillverka, en vanlig häst. Det kan ju skilja flera hundra tusen i språngavgift och individerna har olika förutsättningar. Jag har ju inte börjat min verksamhet med några pengar, jag har varit hästskötare och haft tur att hitta vanliga hästar som blivit bra.

Rokkakudo gjorde skillnad

Duktig på att utbilda det är hon, Anna. Det samlas hästar omkring henne och det är full ruljans. 2011 flyttade hon till Knivsta och Östuna Gård för att bli tränare på Solvalla, och här startade nästa fas i livet. Dottern Alva föddes, teamet utökades med fler anställda och Rokkakudo kom.
– Rokkakudo vann Svenskt Trav-Kriterium, Sveriges mest prestigefyllda lopp för treåriga hästar i september 2013, körd av kusken Ulf Ohlsson. Rokkakudo är trevlig att hålla på med och känslorna för honom är mycket speciella. Jag köpte honom som ettåring på Kriterieauktionen samma dag som min mamma gick bort.

Anna och pappa Torsten Forssell samt kusken Ulf Ohlsson jublar efter Rokkakudos seger i Trav-Kriteriet. Foto: Thomas Blomqvist, Kanal 75

– Jag ville inte sitta hemma och tycka synd om mig själv utan var på hästauktionen på Solvalla. Jag skulle inte köpa men såg ”den där” titta ut ur boxen. Han var fin, en mörk häst med vackert huvud och bra stam, efter Varenne. Han blev min för 55 000 kronor, idag är också min pappa Torsten delägare.

Att vinna Svenskt Trav-Kriterium är mäktigt, att vinna fyra miljoner är stort! Det innebär dessutom att Anna har placerat sig på topplistorna i Sverige när det gäller inkörda pengar. Hon är bäst av de kvinnliga tränarna och på plats 12 i tränarligan 2013. Tränarligan består av 425 professionella tränare, A-licensinnehavare. Men även utan Rokkakudos insats går stallet bra. Totalt har de kört in 8 956 000 under 2013.

Allt samlat på ett ställe

Men åter till Västergötland och gården Myran, där man för det mesta hittar Anna idag, om hon inte är på Färjestad, Solvalla, Jägerso, Åby eller någon annan travbana i landet.

På travtävlingar är det inte Anna som kör, hon anlitar mest catchdrivers som Lasse Punkari, Ulf Ohlsson, Jorma Kontio m fl. Och Mattias Djuse, som är försteman på gården i Märsta.
– Jag köpte Myran i november 2013, här är perfekta träningsmöjligheter och bra förutsättningar för hästhållning. Här finns ca 60 boxar och bra plats för fölston och unghästar.

Anna och Alva hemma på Myran. Foto:Vanja Sandgren

Förr hade Anna några fölston hos föräldrarna, sen på Alebäck, stuteriet inte långt från Myran, men nu blir det bra att ha allt samlat hemma.

Anna har idag cirka 30 egna unghästar som kommer dels från egen uppfödning, auktion eller har köpts direkt från uppfödarna. Och visst, hästar säljs.


– Ja, ofta har jag delägare, folk ringer och vill vara med.

Vardagspusslet fungerar

Som småbarnsmamma är Annas vardag kanske lite annorlunda än för manliga kollegor i travtränarkåren. Men hon får ihop det. Alvas pappa kör hästbuss och är hemma i perioder så mycket hänger på att Anna finns på plats.

– Jag har anställda som bor på gården och tar hand om morgonarbetet så jag kan ta det lugnt med Alva. Nu ska Alva börja på dagis, så det blir som ett vanligt arbete, skillnaden är att jag inte kan hålla på till klockan 10 på kvällarna, som jag gjorde förr.

– Jag har också haft mycket hjälp av anställda med Alva, men det är klart, hon har fått vara med en hel del på trav. Men det är vardagen för en travtränare och ett sätt att leva.
– Jag känner mig uppskattad när jag kommer ut i stallet. Hästarna gnäggar och jag gillar att ha dem runt mig, det är roligt att samarbeta med dem.  Det här är livet, en massa hästar och att bo bra!

Fakta Anna Forsell
Ålder: 34 år
Familj: Dottern Alva 2 år och sambon Ari Pakarinen
Bor: På gården Myran mellan Skara och Lidköping
Träningsanläggningar: Söderby gård i Märsta och Myran mellan Skara och Lidköping
Anställda: Fyra i Märsta, sex i Skara plus Anna själv
Tränarlicens: På Solvalla idag

Fem frågor till Anna Forssell

Vad är svårast med att träna travhäst?
– Det är inte svårt, det är som att träna en ridhäst: Man börjar från början, som i en trappa, ett steg i taget tills man hamnar högst upp. Men det går inte att hoppa över något steg. Trappan innebär att vara konsekvent, att köra in och sedan försiktigt öka kraven och läsa av individen. De jag har lyckats med har jag haft från början, då vet jag vad de har varit med om.
Hur ser hästkunskapen ut bland unga idag?
– Jag har haft många praktikanter och de flesta är duktiga,
Kan HästSverige vara en källa till kunskap om häst för den unga generationen inom hästsport?
– Unga lever ju med datorer, jag gör det inte, för min del skulle det kommit några år tidigare. Nu finns det ju alla möjligheter att hitta kunskap här.
Kan du ge något råd till framtidens hästägare? Vad är viktigast att kunna?
– Tålamod ….
Hur var det att jobba utomlands, i Italien och Frankrike? Hur är det där nu?
– Det var kul, god mat, varmt och skönt. Tyvärr tog travet slut i Italien då spelet försvann, det finns inga prispengar som på 1980-1990 talet. Det beror på att andra spelformer och spelsiter tagit över. I Frankrike har man skyddat spelet på trav, jag åker gärna dit och tävlar om jag har någon häst som duger.
 

Läs tidigare Månadens profil på HästSverige:
Lena Wallin
Sofia Folestam
Pia Haubro Andersen
Linda Rick
Marie Rhodin
Eva Gunsäter Lundin
Görel Nyman
Margareta Bendroth
Emma Thorén Hellsten
Åse Ericson
Flemming Winberg
Marcus Lundholm
Christina Planck
Jan Jönsson