Månadens profil juli 2014

Det handlar mycket om rörelse i Anna Berghs liv. Hon hade mycket ”spring i benen” redan som liten tjej i Luleå. Nu forskar hon om hur djur, främst hästar och hundar, bör behandlas och tränas vid skada. Möt SLU-forskaren Anna Bergh som Månadens profil under juli månad.

Intresset för djur har alltid funnits hos Anna. Precis som många andra hästtjejer drömde hon om att bli veterinär. Hemma i Luleå gick hon kurser hos Blå Stjärnan, engagerade sig i 4 H och red förstås på ridskola.

- Jag har en underbar släkt utanför Sundsvall och hade möjlighet att på sommaren vara hos en morbror i Kovland som hade mjölkkor och travhästar. Bergsåker var hemmabanan och för några av hästarna gick det riktigt bra på tävling, berättar Anna.

På ridskolan var inte Anna den mest ”skolade” ryttaren, men hon var modig och hade bra balans.
Det hade hon nytta av när hon under tonårstiden var fodervärd och medryttare på olika ponnyer och hästar.

Hästar har alltid fascinerat och intresserat SLU-forskaren Anna Bergh. Foto: Carin Wrange

Drömmen om att bli veterinär fick sig dock en rejäl törn när Anna efter gymnasiet konstaterade att hon var känslig mot katt.

Hon sökte istället in till sjukgymnastutbildningen vid Umeå universitet och fick under den tiden god insikt i vikten av att träna rätt och regelbundet. Kunskap som hon haft nytta av under hela livet när hon själv tränat, bland annat med all form av skidåkning.

Ett arbete som sjukgymnaststudent handlade om hovslagarnas arbetsmiljö med fokus på ergonomi. För hovslagare frestar det på kroppen att arbeta i kalla stallmiljöer med ibland besvärliga hästar.

- Värsta risken är när hästen plötsligt rycker till. Det är svårt för en hovslagare att parera en sådan rörelse, det blir lätt skador på muskler och ligament. Här finns ett ansvar hos hästägare att verkligen förbereda och träna sina hästar inför verkning och skoning

Har dubbla utbildningar

Efter några års arbete som sjukgymnast bestämde Anna sig för att trots allt söka veterinärprogrammet vid SLU och hon började där i slutet av 1980-talet. När hon tog examen 1995 hade hon två gedigna utbildningar i bagaget och siktet inställt på att jobba med rehabilitering av skadade djur.

Anna Bergh (t.v. på bild) på "ridläger" hos Gibraltar islandshästar i Östergötland tillsammans med kompisen Anna Sander. Foto: Privat

- Mitt examensarbete vid SLU handlade om alternativmedicin. Inte för att jag är mest intresserad av området utan främst på grund av att rehabilitering ofta görs i gränsområdet till alternativa metoder.

- Gränsområdet beror på att det inte funnits forskningstradition att forska just om rehabilitering inom veterinärmedicin, säger Anna.

En doktorsavhandling några år senare innehöll studier om effekten av laserbehandling på häst, främst i syfte att behandla ledproblem- men också som en modell för att utvärdera andra rehabiliteringsmetoder. I början av 2000-talet var det flera kliniker i landet som regelbundet använde metoden som ett alternativ till injektioner.

Uppmärksammad avhandling

Anna Berghs forskning visade att behandlingen inte gav den utlovade effekten på hästen. Hon kunde mäta en temperaturhöjning i omliggande hud och vävnad, men ingen skillnad i hältgraden mellan hästar som fått laserbehandling och kontrollgruppen. Hennes rön blev mycket uppmärksammade och möttes även med frustration hos en del laseranvändare.

- Man måste vara kritisk till olika typer av behandlingar som marknadsförs inom djurhälsovården, säger hon. Det är viktigt att vetenskapligt kunna bevisa en effekt- på den indikation och det djurslag som ska behandlas. Det är ett etiskt ansvar vi veterinärer har eftersom djur inte kan tala och själva beskriva hur ont de har.

- Det är en stor skillnad mot humansidan, där kan man be patienten träna precis vid smärtgränsen samtidigt som man instruerar dem om att de inte bör ha ont dagen efter träning. Ju bättre vi blir på att bedöma smärta hos djur, desto bättre anpassad rehabilitering och träning kan vi erbjuda. Men kan vi inte bedöma djurets smärtgrad så är det oetiskt att utsätta djuret för eventuell ökad smärta, särskilt om vi inte vet om behandlingen vi erbjuder har en positiv effekt.

Mäter hästars smärtreaktioner

Just detta hur djur kan kommunicera smärta är ett område som Anna nu forskar vidare på. Hon värderar olika mätmetoder inom rehabilitering av hästar, hund och katt.

Det finns idag olika mer eller mindre direkta metoder för att mäta djurs smärtreaktioner: bland annat algometri (som mäter palpationsömhet), smärtskalor och livsstilsformulär, tryckmätningsmatta och accelerometriteknik (som registrerar djurets belastnings- och rörelsesymmetri) och EMG (elektromyografi) som mäter muskelaktivitet.

Visionen är att kunna använda flera av teknikerna ute i fält för att studera till exempel hästar i arbete.

Vill utveckla rehabiliteringsprogram

- Jag hoppas med min forskning att dels kunna bedöma smärtgraden och fysisk dysfunktion bättre, men också att kunna beskriva hur djuret rör sina leder och aktiverar sina muskler under olika sorts arbete- för att kunna ge detaljerade rekommendationer om olika sorters terapeutiska övningar i ett rehabiliteringsprogram.

Hästar är byggda för att röra sig, mycket och ofta. Regelbunden rörelse ger grunden för prestation. Foto: Carin Wrange

För hästar är rörelse ett centralt behov och Anna betonar att den aktiva rörelsen är viktig under hela deras liv.

Unghästar ska kunna röra sig mycket när de växer upp och den vuxna hästen ska tränas för det arbete den förväntas utföra.

Även den gamla hästen behöver rörelse för att inte stelna till.

Framgångsrik forskning

Dock får hästens träning inte bli för ensidig eller för hård. Det viktigt att planera för tävlingshästens olika träningsfaser för att få optimal effekt. I detta sammanhang har ryttaren eller kusken ett stort ansvar för att upptäcka när något känns fel och det kan vara skäl att ändra träningsupplägget.

Anna Bergh ingår i den rörelsemekanikgrupp som finns vid SLU och som på senare år har varit mycket framgångsrik inom forskningsområdet.
Gruppens arbete har bland annat resulterat i nya rön om underlag för träning och tävling, samt studier om hästens rörelsemekanik vid longering. Objektiva mätmetoder ger möjlighet att registrera och analysera på ett helt annat sätt än tidigare.

- Mycket inom den forskningen handlar främst om hästens leder. Jag ser ett behov av att vi även studerar hur musklerna och andra mjukdelar påverkas vid träning. Det är något jag planerar att göra framöver, säger hon.

Fem frågor till Anna Bergh:

1. Du är aktiv inom organisationen IAVRPT – vad gör den?
International Association of Veterinary Rehabilitation and Physical Therapy (IAVRPT) är den första och största internationella organisation som samlar olika yrkesgrupper som är intresserade av veterinärmedicinsk rehabilitering. Vi anordnar bland annat ett internationellt 4 dagars symposium vartannat år, och nästa sker i Oregon 4-8 augusti i år. Välkomna! (www.iavrpt.org)
2. Vilket ansvar har en djurägare som väljer alternativa behandlingsmetoder?
Man har som djurägare både ett juridiskt och etiskt ansvar att se till att djuret får adekvat behandling. Men framför allt har man ansvar för att djuret genomgår en veterinärundersökning innan det behandlas- detta för att värna om djurskyddet så att inte djur felbehandlas eller adekvat behandling försenas.
3. Varför tror du att en del hästägare idag väljer andra utövare inom djurvård än veterinär när något inte fungerar?
Jag tror att det har varit en trend över hela samhället att man funderar på vilka alternativ som finns för människor och sedan provar dessa alternativ även för sitt djur. Det är väl OK så länge djuret är veterinärundersökt innan behandlingen påbörjas. Och att inte behandlingen medför lidande för djuret.
4. Kan veterinärmedicinen och den alternativa rörelsen samarbeta på något sätt?
Vad gäller forskning så kan man tycka att de som marknadsför en metod eller teknik även ska kunna visa att den fungerar- dvs de bör utföra/se till att få utfört forskning inom området. Tyvärr är det inte så ofta detta sker, men de gånger det händer blir jag jätteglad. Vi har bl a publicerat studier om elstimulering av muskler och magnettäcken, samt planerar en studie om akupressur. Man kan alltid kontakta mig om det är så att man skulle vilja ”testa” sin produkt!
5. Vad är ditt ”drömprojekt” inom forskningen?
Som ”gammal” sjukgymnast skulle jag gärna vilja studera manipulationsbehandling av hästryggar- här finns nästan ingen forskning vilket skulle behövas.

Läs tidigare Månadens profil på HästSverige:
Göran Åkerström
Lena Olsén
Maria Hagman Eriksson
Elke Hartmann
Anna Forssell
Lena Wallin
Sofia Folestam
Pia Haubro Andersen
Linda Rick
Marie Rhodin
Eva Gunsäter Lundin
Görel Nyman
Margareta Bendroth
Emma Thorén Hellsten
Åse Ericson
Flemming Winberg
Marcus Lundholm
Christina Planck
Jan Jönsson