Månadens profil maj 2014

För hästforskaren Lena Olsén är hästen inget favoritdjur. Hon är intresserad av alla slags djur och har som främsta mål att öka välfärden för varje djur som behöver någon slags medicinering eller smärtlindring – oavsett art och ras.

För hästvärlden blev Lena Olsén känd när hon försvarade sin avhandling vid SLU 2007 om bland annat penicillinchock hos häst. Nu presenteras hon som Månadens profil på HästSverige under maj 2014.

- Mediciner som ges till hästar får inte alltid den effekt som önskas. Många preparat som används är utvecklade för människor trots att förmågan att ta upp läkemedel skiljer sig markant, säger Lena.

Kan vara svårt hitta rätt medicin

Lena Olsén forskar om hur läkemedel fungerar i hästens kropp. Foto: Carin Wrange

Hästar har en fantastisk förmåga att bryta ner all slags föda som de äter. Redan på tuggstadiet inleds processen och detta har stor betydelse för hur olika slags foder och mediciner fungerar i hästkroppen.
 
Många mediciner som används till andra djurslag bryts ner väldigt snabbt i hästens tarm och ger därför inte den effekt man hoppats på. Därför är det viktigt att testa mediciner på rätt djurslag innan man börjar använda dem.

Att skräddarsy ett läkemedel för just häst eller andra djurslag är dyrt och det är främsta orsaken till att djuren kan behandlas med preparat och doser som inte alls passar.

- Det är väldigt viktigt att ta fram rätt dos för den art man behandlar. Med rätt läkemedel i rätt dos kan man bota eller lindra och därmed undvika onödig smärta och lidande för djuret, tycker Lena.

Det är viktigt med tillräckliga kunskaper inom farmakologi för att kunna ge rätt läkemedel. Enligt lagen ska läkemedel som är utprovade till häst, alltid ges som första val. Information finns bland annat att söka via Fass vet. och är ett stöd för arbetande veterinärer på klinik och ute i fält.

Starkt djurintresse har styrt

Kärleken till djur har präglat Lena Olséns liv. Foto: Privat

Lena Olsén bär med sig ett stort intresse för djur ända sedan barndomen. Hon tjatade tidigt om att få en hund men föräldrarna köpte istället diverse andra mindre djur för att stilla hennes längtan.

Till slut blev det i alla fall en hund och djurintresset styrde därefter Lenas utbildningsval. Djurvårdarlinjen på gymnasiet ledde till jobb på Kolmårdens djurpark.

Efter det arbetade hon på flera hundkliniker i Stockholm och när det blev dags för högskolestudier valde hon kurser i biologi, zoologi och etologi vid Stockholms universitet.

-Jag läste dessutom kemi för att förstå hur världen fungerar medan etologin var mest för mitt nöjes skull, även om det så småningom resulterade i en magisterexamen.

Mer eller mindre av en slump såg Lena en doktorandtjänst inom farmakologi vid SLU i Uppsala. Målet med forskningen var att studera hur antihistaminer fungerar på hästar med allergi samt även studier av penicillinchock hos häst. Lena sökte och fick jobbet.

Prover från hästars tarmvägg

Stor del av Lenas forskning bedrivs i labbmiljö. Foto: Carin Wrange

Forskningen inleddes med studier om hur läkemedel fungerar hos häst. Bland annat hur ett enzym, CYP3A, bryter ned olika typer av läkemedel i tarmen.

 - Vi tittade på prover från slaktade hästar var enzymet finns i tarmarna och hur effektivt det är. Det var höga nivåer i början av tunntarmen, vilket innebär att mediciner kan brytas ned direkt där och därför aldrig kommer ut i blodet så att det kan fördelas ut i kroppen och göra verkan. Detta kan förklara varför det är svårt att hitta mediciner som är effektiva till hästar. De kan helt enkelt bryta ner dem innan de hinner verka.

De rön som Lena presenterade 2007 om chock hos hästar vid penicillinbehandling fick stort genomslag. En biverkan som knappt hade rapporterats om samlade på kort tid många fall. Många djurägare hörde av sig och berättade om sina upplevelser.

- I mina studier såg jag att tillsats av prokain var en tydlig orsak till chock. Prokainets uppgift är att ge en smärtlindrande effekt samt även  fördröja distributionen av penicillinet i hästens kropp för att hästägare ska slippa spruta hästen flera gånger per dag.

Penicillinchock kan ge dödsfall

Reaktionerna hos hästarna kan vara ganska lindriga såsom lättare utslag eller svettningar, men det förekommer varje år att någon häst reagerar så kraftigt att den dör. Dessa reaktioner kommer oftast i samband med själva injektionen eller strax efter. Chocken kan inträffa när som helst under behandlingsperioden. När hästen får sprutan i halsmuskeln bör den alltid befinna sig i boxen ifall det värsta skulle inträffa.

Tyvärr finns det fortfarande ett stort mörkertal när det gäller biverkningar av penicillin. Lena uppmanar såväl veterinärer som djurägare att bli bättre på att rapportera in fall  till Läkemedelsverket.

Lena Olséns strävan är att varje djurslag ska få rätt sorts medicin i rätt dos.. Foto: Carin Wrange

Efter sin avhandling har hon gått vidare med nya projekt inom farmakologi. Ett svenskt-norskt projekt, finansierat av Stiftelsen Hästforskning, handlar om att öka kunskapen om smärtbehandling och smärtbedömning hos häst.

- Vi har bland annat studerat hur metadon kan användas till häst vid svåra smärttillstånd och funnit att det lämpar sig väl för ändamålet, särskilt inom den intensiva djursjukvården. Det finns numera godkända metadonpreparat för djur vilket inte var fallet när vi påbörjade studien.

Ett annat projekt, som precis har inletts, handlar om optimering av penicillinbehandlingar till häst för att minska resistensutvecklingen.
Flera forskare vid SLU samt en vid Regiondjursjukhuset i Helsingborg ska dels söka alternativ till prokainpenicillin men även studera vilka dosmängder penicillin som behövs vid ledbehandlingar hos häst.

-För djurens välfärd och för att motverka resistensutveckling är det viktigt att de inte får större mängder medicin än vad som behövs. Jag har stött på fall där hästar ordinerats penicillin under väldigt långa perioder, över 40 dygn. Varför då? Det tycks finnas en inställning hos såväl en del veterinärer som djurägare att det behövs penicillin i tid och otid. Det är både onödigt och skapar risk för resistens, säger hon.

Fem frågor till Lena Olsén

1) Vad är viktigast med din forskning om läkemedel till häst?
Det som jag fått absolut mest respons på är utan tvekan mitt arbete om sk penicillinchock. Det är en välkänd biverkning och inte så väldigt vanlig ändå (även om många inte rapporterar den som en biverkning). Men när det väl händer är det ofta så våldsamt, skrämmande och dramatiskt – både hästar och djurägare kan bli skadade så det är många som vill prata om det och det vore väldigt bra om det kunde gå att få en lösning på det problemet. Själv tycker jag också att forskning kring smärtlindring och smärtbedömning som jag ägnat mig mest åt de senaste åren är väldigt intressant och väldigt viktigt för hästarnas välfärd.
2) Är det realistiskt att utveckla mediciner till häst för alla typer av behandlingar?
Inte att utveckla mediciner specifikt för hästar för alla typer av behandlingar kanske, men däremot att undersöka alla redan befintliga mediciner som man tänker börja använda till häst om de är lämpliga att använda till just hästar och i så fall i vilken mängd, hur ofta och hur länge (dvs en optimal doseringsstrategi).
3) Har alla hästraser ungefär samma upptag av mediciner eller finns det skillnad mellan raser?
Det finns alltid skillnader både mellan arter, raser, kön, åldrar och även skillnader på grund av djurens olika levnadsvillkor. Tyvärr finns inte alltid all denna information att tillgå då ingen har undersökt det för alla läkemedel och för alla raser osv men däremot så finns det vissa läkemedel som omsätts på ett sådant sätt att man vet att det oftast finns stora individuella skillnader och då kan man vara mer observant på det.
4) Finns det numera penicillinpreparat på marknaden som hästar inte kan få chock av?
Jag hoppas att vi inom en ganska snar framtid kan föreslå en behandling som fungerar bra helt utan prokain då jag fått forskningsmedel från Stiftelsen Hästforskning för bland annat detta. Eftersom det är reaktion mot prokainet som verkar vara den största orsaken till sk penicillinchock så kommer risken att få den typen av reaktion i så fall försvinna helt. Men det kommer inte att finnas något 100 procent säkert i framtiden heller då de kan få en anafylaktisk chock av själva penicillinet även om den risken är snudd på försvinnande liten.
5)  Du ska nu bli kursledare för kursen ”Grundläggande sjukdomslära och farmakologi” för djursjukskötarstudenterna. Hur ser du på det?
Det ska bli väldigt kul! Jag har åkt till Skara och undervisat på kursen tidigare år (sedan den blev 3-årig med legitimation) och det har varit roligt så det ska bli både roligt och intressant att få ansvar för hela kursen.  Jag tycker ju att det är lite extra roligt då jag arbetet som djursjukskötare tidigare också. Jag tror att det kan bli ett fruktsamt utbyte för studenterna av att ha både veterinär- och djursjukskötarutbildningarna på samma ställe också.

Läs tidigare Månadens profil på HästSverige:
Maria Hagman Eriksson
Elke Hartmann
Anna Forssell
Lena Wallin
Sofia Folestam
Pia Haubro Andersen
Linda Rick
Marie Rhodin
Eva Gunsäter Lundin
Görel Nyman
Margareta Bendroth
Emma Thorén Hellsten
Åse Ericson
Flemming Winberg
Marcus Lundholm
Christina Planck
Jan Jönsson