Månadens profil

Ena dagen är han den fruktade riddaren Franska liljan från 1300-talet och nästa dag är han en modern hoppryttare på 2000-talet. Möt Gunnar Cederberg, Månadens profil, som lyckas kombinera flera sätt att använda sin häst.

-Att rida tornerspel är absolut det roligaste man kan göra med en häst, säger Gunnar. För att lyckas som riddare krävs ett visst mått av ridskicklighet vilket jag också tränar i andra sammanhang som vid hoppning och fälttävlan.

Gunnar Cederberg med sin häst Herr Primör. Foto: Carin Wrange

Tidigare i år fick han bevis på sin skicklighet när han och riddarkollegan Anders Fernstedt åkte till Nya Zeeland för tävlingar i riddarspel.

Det blev ett lyckat äventyr; Gunnar vann joust-klassen, där riddarna rider man-mot-man med lans, den mest spektakulära grenen inom tornerspel.

- Att få åka utomlands på tornerspel är otroligt häftigt. Jag har tidigare varit i Australien, England, Finland och Danmark och tävlat. Oftast rider man på lånade hästar men till Finland och vid EM i Danmark hade vi egna hästar med.

Riddarspel som på 1300-talet

Såväl Gunnar som Anders tillhör riddarsällskapet Celeres Nordica som bildades 1989 och har sitt säte i Uppland. I nuläget har sällskapet ett 10-tal riddare, både män och kvinnor, som på tornerspel över hela landet visar upp hur riddarspel på 1300-talet gick till. Förutom riddarna till häst finns inom sällskapet även ett stort antal ”fotfolk” ,bland annat väpnare, svärdsmän och gycklare, som behövs för att skapa den rätta stämningen kring ett tornerspel.

I början av Gunnars riddarkarriär, här som riddare på ponnyn Melker. Foto: Privat

Gunnar Cederberg har ridit ända sedan han var 5-6 år. På gården Hässelby utanför Uppsala fanns under hans uppväxt både hästar och ponnyer. Ofta red han ihop med storasyster Sara och syskonen tävlade framför allt i hoppning.
Tränade gjorde de för Ted Nätterqvist, Maria Norlin och Ulf Johansson. Men även om det gick bra på hoppbanan så var drömmen om att få rida tornerspel starkare för Gunnar.

- För att få bli riddare i Celeres Nordica måste man vara minst 18 år, men vi började i ett litet juniorgäng, Novisriddarna, redan när jag var 10 år och tränade då riddarspel med våra ponnyer, berättar han.

Idag, vid 22 års ålder, tillhör Gunnar de mest framgångsrika riddarna inom Celeres Nordica. Han uppträder som Franska liljan till häst, hans valspråk är ”jag kom, jag såg, jag segrade” och han beskrivs på sällskapets hemsida som ”en farlig riddare att utmana…och ingen har hittills lyckats besegra honom”.

Några av riddarna inom Celeres Nordica visar upp sig inför ett tornerspel. Gunnar Cederberg i mitten, flankerad av Klas Lundberg till vänster och Åsa Cidh till höger. Foto: Celeres Nordica

- Det är en fantastisk känsla att vara med på ett tornerspel. Inom Celeres Nordica är vi som en stor familj när vi gör våra uppvisningar. Vi har alltid väldigt kul och vi får mycket uppskattning från publiken vart vi än uppträder.

Hästarna är förstås viktiga i ett tornerspel och för vissa individer krävs många års träning innan de fungerar inom alla grenar. Val av hästras spelar ingen större roll, viktigast är att de klarar av att genomföra de olika momenten och kunna göra det inför publik.

Vissa föreställningar genomförs med inslag av eld där riddarna spetsar brinnande kuddar och fångar brinnande ringar. Celeres Nordica är nog den enda riddargruppen som rider med brinnande lansar i man mot man. När det är eldföreställning är det bara några av hästarna som är tillräckligt modiga för att vara med.

För en riddare krävs också mycket träning för att kunna kontrollera sin häst med enhandsfattning samtidigt som han eller hon i full fart ska kunna plocka ringar med svärd eller rida med lans.

Gunnar plockar ringar i full galopp samt förbereder sig för att rida man mot man. Foto: Celeres Nordica
Det är viktigt med inlevelse under tornerspelet. Foto: Celeres Nordica

-Min nuvarande häst, Herr Primör, var till en början rädd när jag red med fana. För att vänja honom leddes han dagligen till och från hagen tillsammans med en fana. Vi satte även upp en fana i närheten av hans foderhäck så det skulle bli ett naturligt inslag i hans liv. Nästa stora utmaning blir att vänja honom vid eld!

Ett gediget intresse för historia och då främst den epok när riddarspelen pågick är förstås viktigt för att engagera sig i ett riddarsällskap. Såväl riddarens som hästens utrustning ska vara så nära den tidstrogna förebilden som möjligt.

Medlemmarna tillverkar det mesta själva när det gäller vapen, kläder, schabrak, ringbrynjor, hjälmar och sköldar. En av riddarna, Klas Lundberg, har ovärderliga kunskaper när det gäller att konstruera utrustning i metall och trä. Det är oftast han som tillverkar hjälmar och delar av rustningen i metall.

- När vi rider man mot man använder vi lansar som går att bryta av i spetsen, i annat fall skulle det bli farligt. Under tävlingar används lansspetsar av balsaträd, som är dyra att köpa, men för träning har vi utvecklat lansar med spetsar av andra träslag för att hålla kostnaderna nere.

Tävlar internationellt

Idag finns ett antal riddarsällskap över hela Sverige och deras uppvisningar brukar locka stor publik i alla åldrar. Bland de mest kända grupperna är Torneamentum från Gotland som alltid uppträder under medeltidsveckan i Visby.
I regel hålls tornerspelen som uppvisningar inom medeltida stridskonst, men det händer även att man arrangerar tävlingar, framför allt utomlands.

Tidstypisk utrustning är viktigt inom riddarspel. Foto: Carin Wrange

Celeres Nordica är det enda svenska riddarsällskapet vars riddare även åker utomlands för att tävla då de är medlemmar inom International Jousting Association och International Jousting League. Gunnar är en av flera riddare inom gruppen som har blivit inbjudna att vara med på internationella arrangemang.

- Tävlingarna kan ha litet olika regler, bland annat när det gäller från vilken tidsperiod utrustningen ska vara och hur grenarna genomförs, så det gäller att läsa på i förväg, säger han.

Klas Lundberg, en av Celeres Nordicas mest erfarna ryttare, är den som hittills lyckats bäst på internationella tävlingar då han vann EM i Danmark 2012. Även Gunnar var med på EM och slutade på en femte plats.

- Både Klas och Anders har hittills varit mina mentorer inom sällskapet, men nu har jag fått så mycket kunskap och träning att jag kan stå på egna ben som riddare. Som det känns nu kommer jag att hålla på med tornerspel under många år framöver.

Fem frågor till Gunnar Cederberg

1) Varför valde du att vara riddare för Franska liljan?
Franska liljan fanns redan som ett registrerat riddarnamn i Celeres Nordica och vapnet är snyggt!
2) Vilka tankar har du inför en man-mot-manduell?
Först fokuserar jag på att hästen är redo och sen fokuserar jag bara på motståndarens sköld.
3) Genomförs alla grenar till häst?
Ja alla grenar genomförs till häst inom den formen av tornerspel som vi håller på med.
4) Vilka egenskaper ska en bra tornerspelshäst ha?
Den ska vara snygg, vilket min Don Primero avkomma är. Dessutom ska den vara lugn, stabil och snäll mot andra hästar.
5) Var kommer ni att hålla tornerspel närmast i tiden?
6 juni i Hågelbyparken i Tumba, 5 och 7 juni deltar vi i Vasafestivalen i Uppsala, 28 augusti i Tornerparken vid Uppsala slott och 12 september på kulturnatten är det eldspel i Odinslund, Uppsala.

Läs tidigare Månadens profiler