Månadens profil mars 2014

Elke Hartmanns väg till forskare inom etologi har varit lång och krokig. Hennes ambition att lära så mycket som möjligt om hästens beteende och inlärning har fört henne till flera lärosäten i olika länder. Läs mer om Elke och hennes forskning i Månadens profil under mars.

Hästintresset och viljan att lära sig om hur hästar beter sig och vilken betydelse det har för träning fanns tidigt i Elkes liv. Redan som liten tjej i Tyskland drömde Elke om att få börja rida på någon ridskola men det tog några år innan det blev verklighet.

- Jag började rida som 12-åring då min familj bodde i Moskva under fem år. I kontrast mot Tyskland, där voltigekunskaper krävdes som nybörjare, blev jag satt direkt i en sadel på hästryggen utan någon förklaring.  Ridskolan låg centralt och hästarna fick aldrig gå ut i någon hage vilket jag redan då kände var helt oacceptabelt. Men jag fick i alla fall rida och vara nära hästarna, säger Elke.

Ville lära sig om hästars beteenden

Curioso är Elkes första häst. Åren med honom har inneburit många utmaningar. Foto: Josefin Andersson

Tillbaka i Tyskland fortsatte Elke att rida som medryttare på andras hästar. Hon började även sökandet efter en utbildning som kunde stilla hennes nyfikenhet över varför hästar reagerar som de gör i olika situationer och hur man kan träna dem för olika uppgifter.

- Då fanns det egentligen bara veterinärutbildningar eller biologistudier i Tyskland som innehöll något av det jag sökte kring djurhållning och beteende, men det kändes inte helt rätt.

Elke började istället en fyra år lång högskoleutbildning inom Wildlife Management i Berlin. Den gav kunskap om vilda djurs liv och beteende, med fokus på djurlivet i europeiska länder.  Men fortfarande inte särskilt mycket om just djurslaget häst.

- Jag fick tips om en kurs i hästpsykologi, Horse Psychology, som gavs vid  ett institut i Zürich. Den gick att läsa som distanskurs och jag anmälde mig.

Nu började Elke närma sig det område hon sökte efter. På kursen fick hon kunskap om hur man kan analysera beteende och lösa olika problem som kan uppträda i interaktioner mellan häst och människor.
Elke fick äntligen tillgång till ”verktyg” för att kunna tolka hästens beteende på ett objektivt sätt och hon hade planer på att starta rådgivning till ägare med ”problemhästar”.Men det blev i stället ännu mer utbildning.

Krävande utbildning

- 2004 började jag en mastersutbildning på The University of Edinburgh om djurs beteende, kallad Applied Animal Behaviour and Animal Welfare.

Elke har ett stort intresse av att träna hästar för olika uppgifter. Här får Curioso arbeta i sele och skaklar. Foto: Helena Wiklund

Kursen var avancerad och krävde mycket av studenterna. Elke beskriver det som en kalldusch att börja där, men hon var fast besluten att klara av studierna.

Under tiden i Skottland lärde hon känna flera välkända beteende-forskare, bland andra Natalie Waran (Skottland) samt Andrew McLean och Paul McGreevy från Australien. Hon jobbade också med Marthe Kiley-Worthington i Frankrike som är en föregångare när det gällde att lyfta frågan om hästens välfärd. Även den engelska forskaren Christine Nicol (University of Bristol) och Evelyn Hanggi, forskare på Equine Research Foundation i California har bidragit till Elkes kunskaper om hästens beteende.

- Jag har sökt kunskap hos så många etablerade beteendeforskare för att få en så bred bild inom området som möjligt, säger hon.

Doktorand i Sverige

Sedan 2006 har Elke bott i Sverige. En doktorandtjänst vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) om grupphållning av häst lockade hit henne.Hon fick nys om tjänsten när hon var i Australien och kände direkt att här var chansen hon inte fick missa. Det var ett nordiskt samarbetsprojekt vid namn: Grupphållning av hästar under nordiska förhållanden: Strategier för att förbättra hästens välfärd och människans säkerhet.

- Jag jobbade fyra år med studier om hur hästar som släpps ihop i grupp interagerar med varandra och hur mycket skador som kan uppstå i sådana system. Jag studerade även vilka risker som finns för de människor som hanterar hästar i gruppsystem.

En av Elkes slutsatser i avhandlingen som presenterades 2010 blev att den omedelbara skaderisken kan vara överskattad när hästar släpps i grupp. Detta gäller såväl unga som äldre hästar som är vana vid grupphållning.

-Ändå är många hästägare väldigt rädda att låta sina hästar gå i hage med andra hästar. Men jag tror att vi måste våga mer för att tillfredsställa hästens naturliga behov av social kontakt i egenskap av flockdjur.  De 23 timmar vi inte är med hästarna är lika viktiga för deras välvärd som den timme vi lägger ner på träning.

-Jag rekommenderar inte att släppa ihop hästar hur som helst. Det behövs erfarenhet och kunskap. Men om vi låter våra hästar få uppfostras i grupp där äldre hästar har en positiv inverkan finns det ingenting som talar emot att ge hästar det sociala liv de behöver.

Klimatstudier nytt fokus i forskningen

Efter avhandlingen har Elke i viss mån bytt inriktning på sin forskning. Hon jobbar just nu på SLU inom ett annat nordiskt projekt, finansierat av Stiftelsen Hästforskning, om hästhållning med fokus på effekter av väderförhållanden på beteende och välfärd hos hästar på sommarbeten. När vill de söka skugga och när väljer de att befinna sig på öppna ytor? Hur påverkas de av värme respektive insekter?

De norska forskarna har fokuserat sina studier på hästars beteende under vintern, bland annat hur de väljer att ha täcke eller inte beroende på väderlek och temperatur.

PRE-hästen Curioso var bara 2.5 år när Elke köpte honom. Curioso har utmanat Elke på alla sätt men nu fungerar det mesta. Foto: Josefin Andersson

Många forskare världen över med fokus på häst är numera organiserade inom ISES (International Society for Equitation Science) som startade 2005.

Elke har funnits med sedan starten och tycker det känns positivt med det växande intresset för all ny forskning som direkt kan omsättas i praktiken för att förbättra välfärden för både hästar och de människor som hanterar dem.

Men trots att forskningen om hästens välfärd har tagit fart tycker Elke att de traditionella träningsmetoderna och hästhållningen inte utmanas tillräckligt mycket. 

- Visst finns det större eller mindre problem som kan dyka upp vid daglig hantering av hästar och många som vill hitta objektiv information och få hjälp.  Men att hitta fackkunnig hjälp kan vara en utmaning.

- I en del andra länder finns beteendeforskare knutna till hästkliniker för att kunna hjälpa hästägare komma till rätta med problem i t ex hanteringen. Men även vissa fysiska problem går att åtgärda med hjälp av detaljerad beteendeanalys.

- I Sverige kanske man först frågar sina kompisar i stallet och sedan eventuellt sin tränare eller ridlärare. Här borde vi etologer få komma in mer i bilden, säger Elke.

Fem frågor till Elke Hartmann

1.   Upplever du att det är stor skillnad på hästhållningen i Sverige jämfört med de länder där du arbetat med hästar?
Där finns bättre och sämre hästhållning med tanke på hästens välfärd i alla länder. Vad jag har upplevt är att det bara behövs ett öppet sinne, kunskap och inte alltid stora pengar för att anpassa djurhållningen till hästens behov och för att hitta enkla, praktiska lösningar som också funkar för oss människor.

2. Har svenska hästar ett bra liv och får leva så naturligt som möjligt?
Vi har gjort enkätundersökningar som visar att hästhållningen går i rätt riktning. Många hästar får gå ute längre och hålls tillsammans med andra hästar, men det kan alltid bli bättre. Och för det tror jag det behövs ett starkt  samarbete mellan alla aktörer i hästnäringen, inklusive de som producerar stallutrustning.

3. Rekommenderar du grupphästhållning före traditionell uppstallning i box?
Definitivt är grupphästhållning rätt nu och i framtiden.

4. Om en ägare har problem med sin häst, vad tycker du att hon/han ska göra då?
Det beror på. Säkerställ först att problemet inte beror på fysiska obehag eller smärta vilket kan kräva en veterinärbesiktning. Har man grundläggande kunskap om hästens beteende och inlärningsförmåga kan man lättare hitta orsaken till problembeteendet och finna en lösning själv. Ofta kan det också hjälpa om någon annan tittar på ens eget agerande mot hästen. Vänta inte för länge med seriös rådgivning eftersom hästens och framför allt människans säkerhet alltid skall prioriteras.

5. Tror du att HästSverige kan ge ökad kunskap om hästens beteende och hästhållning?
Självklart!  Eftersom det överför kunskap från den senaste forskningen till den hästintresserade allmänheten på ett enkelt sätt.

Läs tidigare Månadens profil på HästSverige:
Anna Forssell
Lena Wallin
Sofia Folestam
Pia Haubro Andersen
Linda Rick
Marie Rhodin
Eva Gunsäter Lundin
Görel Nyman
Margareta Bendroth
Emma Thorén Hellsten
Åse Ericson
Flemming Winberg
Marcus Lundholm
Christina Planck
Jan Jönsson