Månadens profil september 2014

Forskaren Agneta Egenvall har ett finger med i många hästforskningsprojekt vid SLU. Förutom att hon är utbildad veterinär är hon också epidemiolog och det är en kompetens som behövs inom många områden.

Agneta Egenvall berättar mer om vad en epidemiolog gör i Månadens profil.

- Epidemiologi är ett hett område idag inom veterinärmedicinen. Den studerar förekomster och sjukdomar hos djur som lever i deras rätta miljö. Det gör det möjligt att koppla ihop en massa fakta och se samband. Jättespännande, tycker Agneta Egenvall.

Hon medger att det handlar om många, många timmar vid datorn för att ta fram statistik ur ett omfattande material. I hennes fall kan det handla om mätningar av hur hästar rör sig, eller hur ofta en sjukdom drabbar. Databaser är också ovärderliga källor att ösa kunskap ur.

Tankeprocess ger samband

Agneta Egenvall tycker att epidemiologi är en bra metod för att se olika samband när det gäller till exempel djurs hälsa. Foto: Carin Wrange

Men epidemiologi är så mycket mer än bara statistik. Förutom en massa siffror krävs det också en tankeprocess för att se olika samband.

Agneta är med i flera forskargrupper med olika frågeställningar, till exempel hästens rörelsemekanik, i samarbete med SLU-forskarna Lars Roepstorff och Marie Rhodin. Där studeras hur hållbarhet påverkas av underlag, träningsmetoder och ryttarens interaktion.

- Numera har vi flera forskare vid SLU som arbetar med epidemiologiska metoder. Så var det inte när mitt intresse väcktes i början på 1990-talet. Jag fick åka till Guelph i Kanada för att lära mig.

Under många år har Agneta haft möjlighet att använda försäkringsbolaget Agrias databaser över såväl häst som olika smådjur. Hennes egen doktorsavhandling inom veterinärmedicin 1999 handlade just om Agrias databaser och hur man tolkar dess innehåll med avseende på sjukdomar och skador hos djur.

Identifierar forskningsbehov

Det kan till exempel handla om vilken typ av skador som är vanligast hos häst och som i värsta fall orsakar avlivning. Olika ledinflammationer är exempel på skador som ofta drabbar hästar. Även kolik hos hästar hamnar högt upp på listan över sjukdomar som drabbar.

- När man ser olika samband med förekomst av skador och sjukdomar kan det peka på områden som det behövs forskning inom, säger Agneta.

Epidemiologi handlar dock inte enbart om djurforskning. Det är en vetenskaplig disciplin som sysslar med sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp oavsett om det är djur eller människor. Den epidemiologiska metoden innebär att man kartlägger och beskriver en sjukdoms utbredning och speciella mönster.

- För mig är det en stor tillgång att jag arbetade som klinikveterinär under åtta år innan jag påbörjade forskningen. Det är viktigt att epidemiologin integreras med andra ämnen för att bli riktigt intressant.

Mer studier om häst

Till en början var Agneta mest involverad i projekt som gällde hund- och kattforskning. Ett konkret resultat av hennes egen avhandling var att hon såg behovet av forskning kring livmoderinflammation hos hund. Det blev några år senare en doktorsavhandling vid SLU.
På senare år har Agneta engagerats i många hästprojekt och nu handlar det mycket om studier inom hästens rörelsemekanik och även interaktion mellan häst och ryttare.

- Den här sommaren har jag analyserat massor av data kring hur lätt respektive hårt ryttare håller i tygeln vid ridning i olika gångarter och på olika hästar, berättar hon.

Det är etologen Marie Eisersiö, vid SLU, som har gjort mätningar på åtta ryttare som ridit tre hästar vardera. Mätinstrument har placerats på såväl höger som vänster tygel, på hästens huvud samt uppe på hästens kors.

Datorn är ovärderlig för Agneta Egenvalls forskning. Här visar hon statistik över en pågående studie om hur ryttare håller i tygeln vid ridning. Foto: Carin Wrange

Agnetas och Maries jobb har varit att få fram statistik över det uppmätta materialet. Agneta visar några bilder på datorn vad hon hittills sett.

Det är staplar i olika höjd och med olika färger. Svåra att tolka för den som inte är insatt.

Med hennes kunskap inom epidemiologi upptäcker hon snabbt intressanta fynd.

Bland annat kan hon konstatera att trycket i tygeln alltid ökar när hästen galopperar även om ryttaren upplever att hästen inte ligger hårt på bettet. Det är själva rörelsen i galoppen som skapar det ökade trycket.

Träning av häst fascinerar

Projektet presenterades nyligen vid ISES ( International Society of Equitation Science) konferens som hölls i Danmark i början av augusti. Inom ISES diskuteras bland annat om hur hästar bör hanteras och tränas utan inslag av stress och tvång.

Organisationen har till exempel föreslagit en Code of Conduct, en vägledning för hur tävlande hästar ska hållas och tränas. Vid konferensen i augusti presenterades även en alternativ bedömningsskala för dressyrtävlingar.

Agneta Egenvall undervisar sin dotter Nanna Anduri Egenvall. Foto: Arvid Zackrisson

Hemma på gården utanför Strängnäs har Agneta idag fem hästar av olika ras.

Den hon oftast rider, en knabstrupper från Danmark, tvingar henne ofta att tänka igenom vad hon vill med sin ridning.
Stoet är oerhört känsligt i munnen och Agneta behöver ta stor hänsyn till det.

-Även om jag som ung flicka tillbringade massor av tid på en ridskola på Lidingö utanför Stockholm, så var det först efter färdig veterinärutbildning som jag köpte någon egen häst. Jag satsade mycket på mina studier under hela skoltiden.

Att tävla med hästar har aldrig intresserat Agneta Egenvall. Däremot har hon stort intresse för hur träning med häst görs, och vad innebär det egentligen för hästen att kunna samla sig.

- Samling är ett intressant begrepp inom ridkonsten. Det är ju liksom toppen av det man försöker uppnå i arbetet med hästen. Men vad innebär det egentligen för hästens rörelsemekanik? Det är ett område jag skulle vilja utforska i framtiden.

Agneta Egenvall har fem hästar, av olika ras, hemma på gården. Här rider hon sin knabstrupper. Foto: Nanna Anduri Egenvall

Fem frågor till Agneta Egenvall

1. Kan man forska om vad som helst inom epidemiologi?
I stort sett tycker jag det. Men det måste vara något verkligt (något vi upplever som verkligt) som existerar i en population, en grupp av individer, eller en grupp av grupper.
2. Inom vilka områden kring häst finns det stort behov av forskning kring?
Jag upplever att många faktorer, till exempel träning och sjuklighet varierar med djurägare. Detta ger en stor potential till förbättring av välfärd och hållbarhet om vi kan identifiera vad vissa gör sämre/bättre. Detta torde gälla många sjukdomskomplex eller andra fenomen.
3. Är dina forskningsområden prioriterade inom högskolevärlden?
Epidemiologi generellt upplever jag som prioriterat, kanske som en följdeffekt av den framgångrika epidemiologi vi ser på humansidan i Norden. Träning och hållbarhet är också ämnen med generellt fokus runt.
4. Du är sedan 2011 professor inom epidemiologi. Vad innebär det?
Lite mer pondus när man skriver ansökningar och respekt från kolleger världen över tror jag.
5. Hur sprider du kunskap om nya forskningsrön till hästägarna?
Det är väldigt roligt att prata om det man brinner för. Och jag önskar att jag hann detta mer

Läs tidigare Månadens profil på HästSverige:
Anders Eriksson
Anna Bergh
Göran Åkerström
Lena Olsén
Maria Hagman Eriksson
Elke Hartmann
Anna Forssell
Lena Wallin
Sofia Folestam
Pia Haubro Andersen
Linda Rick
Marie Rhodin
Eva Gunsäter Lundin
Görel Nyman
Margareta Bendroth
Emma Thorén Hellsten
Åse Ericson
Flemming Winberg
Marcus Lundholm
Christina Planck
Jan Jönsson