Sjukdomar & skador

Rätt grovfoder minskar fångrisk

Rätt grovfoder minskar risken för fång

Genom att utfodra hästar med hösilage med lågt sockerinnehåll kan man minska risken för fång och andra sjukdomar. Nu vet svenska forskare mer om hur ämnesomsättning hos en sjuk häst ser ut.

Fång är en smärtsam sjukdom som innebär att hästen fått en inflammation i hovens lamellager. Fång kan uppstå vid plötsliga foderbyten, till exempel vid betessläpp, men har också visat sig utvecklas hos hästar som ökat i vikt och blivit feta. De lider av en nedsatt insulinkänslighet, insulinresistens, och kallas ibland IR- eller EMS-hästar. EMS står för ekvint metabolt syndrom. Exakt hur insulinresistens ger upphov till fång är inte klart, men sambandet är starkt.

Rätt grovfoder minskar fångrisk

Ponnyer och islandshästar klarar sig bättre på ett kargt bete, till exempel naturbetesmark, än andra hästraser. Foto: Carin Wrange

Hästar klarar kargt bete

Vid nedsatt insulinkänslighet krävs det mer insulin för att ta upp socker från blodet. Allt större mängder insulin krävs och kroppen hamnar i en ond cirkel som hos människan kan resultera i diabetes typ 2. Insulinresistens kan uppstå vid stress, infektioner, för lite motion och vid höga blodfetter.

För hästar har dock insulinresistens inte enbart varit av ondo genom evolutionen. Den innebär att de bättre klarar av näringsbrist och kargt bete. Ponnyraser och islandshästar är utvecklade för att överleva under svåra förhållanden – deras problem uppstår i stället när de får för mycket foder.

– Man kan säga att ponnyer och islandshästar i grunden har en lägre insulinkänslighet jämfört med många varmblodiga hästar, säger Johan Bröjer, veterinär vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, som forskar på insulinrespons hos hästar.

Tveksam effekt av blötläggning

För att minska risken för fång är rätt foder av allra högsta vikt. Det gäller att minska på socker och stärkelserika foder så att frisättningen av insulin i blodet hos hästen minskar. Kraftfoder kan man minska till ett minimum, men hur gör man med grovfodret, vallfodret?
– En vanlig rekommendation har tidigare varit att man ska blötlägga hö för att minska andelen lättlösliga kolhydrater, säger Johan Bröjer. Men vår forskning visar att effekten inte är särskilt stor i relation till ökad arbetskostnad och miljöpåverkan.

Det handlar om stora mängder vatten varje dag, 17 liter per kilo, för att blötläggningen ska få effekt, och grovfodret måste ligga i blöt i minst tolv timmar. Blötläggningen påverkar dessutom den hygieniska kvaliteten i fodret och lakar ur mineraler och vitaminer.

provtagning-2(1)_480

Sockerhalten kan variera kraftig i hösilage. Det gäller att producenten håller koll på hela produktionen. Foto: Carin Wrange

I stället har det visat sig att ensilering, konservering, av vallfoder ger god effekt. Lägst andel lättlösliga kolhydrater är det i ensilage, därnäst följer hösilage och mest socker finns i vanligt hö.

– Men sockerhalten kan variera kraftigt också i hösilage. I studien hade hösilaget med högst sockerhalt fyra gånger högre halt än det med lägst, säger Johan Bröjer.

Resultaten kan betyda mycket rent konkret för en sjuk häst, men också för hela hästfoderproduktionen.
– Nu finns en möjlighet att nischa sin produktion och erbjuda specialfoder till en stor grupp hästar i Sverige, säger Johan Bröjer.

Går att styra

De flesta hästägare vill ha ett torrare grovfoder med lite högre torrsubstanshalt och inte utfodra med ensilage eftersom det är så tungt. Genom att kombinera rätt skördetidpunkt och hålla noggrann kontroll på torrsubstanshalten vid skörd går det att ta fram ett hösilage där ts-halten ligger strax under 50 procent och där sockerhalten är mycket låg.
– Men det kommer att ställa krav på producenten. Sockerhalten får inte variera för mycket i fodret och det måste dessutom analyseras så att djurägaren vet vad fodret innehåller. Ofta måste fodret också tillverkas i mindre balar för att kunna tillgodose behovet till en häst, säger veterinär Johan Bröjer.

Det är väl beskrivet att mänskliga intensivvårdspatienter utvecklar insulinresistens med förändringar i ämnesomsättningen av kolhydrater och fett som följd. Hur det ser ut för hästen har man hittills inte riktigt vetat.
– Nu har vi med en försöksmodell försökt efterlikna de tidiga ämnesomsättningsrubbningar man ser hos hästar med endotoxinemi, fång och ekvint metabolt syndrom, för att på så sätt kunna studera mekanismerna bakom perifer insulinresistens och rubbningar i fettomsättningen på häst säger Katarina Nostell, veterinär och forskare vid SLU.

Behöver protein

Resultaten visar att hästen skiljer sig från människan i både fettomsättning och hormonell respons på så kallad ”stressdiabetes”.

– Resultaten från denna studie bekräftade en pilotstudies resultat att hästar uppvisar mycket senare förändringar i fettmetabolismen jämfört med andra djurslag. Därför verkar det som att den mekanism som reglerar fettmetabolismen är annorlunda på häst jämfört med människa, säger Katarina Nostell.

Resultaten kommer att få stor betydelse när man utformar behandlings- och utfodringsstrategier i framtiden – snart kan man skräddarsy dem efter hästens behov.
– Kanske visar det sig att man inte ska ge en sjuk häst vanligt dropp utan en form av näringslösning med protein, säger Katarina Nostell.

Blodprov kan ge svar

Tillsammans med kollegor går hon nu vidare för att undersöka hur aminosyrametabolismen påverkas hos hästar med ”diabetesförändringar”. Det finns tecken på att den gör det hos människan, Katarina Nostell tror att det fungerar likadant hos hästar. Studier på människa har visat att man kan se förhöjda nivåer av vissa specifika aminosyror hos individer med insulinresistens och att dessa är förhöjda långt innan personen utvecklar insulinresistens.

Förhoppningsvis kan man i framtiden undersöka om en häst ligger i farozonen för att utveckla insulinresistens – genom att mäta nivåerna av aminosyror i blodet. Och forskningen fortsätter.

– Vi hoppas förstå ännu mer om hur ämnesomsättningen fungerar i kroppen på den sjuka hästen och hitta behandlingar som leder till ett minskat lidande och kortare vårdtider för våra sjuka hästar, säger Katarina Nostell.

Forskningsprojekt:

  • Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll
  • En ny experimentell djurmodell för att studera ämnesomsättningsrubbningar hos häst
  • Sambandet mellan rubbningar i aminosyrametabolismen och utvecklandet av insulinresistens vid diabetes typ 2-liknande tillstånd hos häst

Forskare: Johan Bröjer, Katarina Nostell och Sanna Truelsen Lindåse, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU och Cecilia Müller, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU

Samtliga projekt är finansierade av Stiftelsen Hästforskning

Låg sockerhalt till fånghästar

Hästar med insulinresistens och fång rekommenderas i behandlingssyfte en foderstat med lågt innehåll av lättlösliga kolhydrater (WSC).

Det övergripande syftet med en forskningsstudie vid SLU var att hitta en praktisk metod att reducera mängden WSC i vallfodret till häst och att därefter studera det metabola svaret av glukos och insulin efter utfodring av friska hästar med WSC-reducerat foder.

Konservering av vallfoder som ensilage, hösilage eller hö resulterade i lägst WSC-halt i ensilage, högst i hö och mitt emellan i hösilage. Blötläggning av dessa fodermedel i 12 timmar medförde att WSC-halten sjönk.

Det var effektivast och mest praktiskt att reducera WSC-halten genom att producera ensilage jämfört med att blötlägga hö i 12 timmar.

Resultaten från denna studie visade att olika WSC-halter i grovfodret gav upphov till olika glukos- och insulinsvar hos hästarna. Utfodring av hösilage med ett högt WSC-innehåll gav en insulinrespons som hade stora likheter med det svar som ses efter utfodring med kraftfoder.

Insulinresistens hos EMS-hästar

Ekvint metabolt syndrom (EMS) har varit ett sjukdomsbegrepp inom veterinärmedicinen sedan 2002. Sjukdomen karaktäriseras av övervikt och/eller regional fettansättning, insulinresistens och fång. Hur EMS uppstår är inte känt men insulinresistens spelar en central roll i utvecklingen av sjukdomen. Flera studier har påvisat ett starkt samband mellan insulinresistens och fång, men den exakta mekanismen för hur insulinresistens ger upphov till fång är än så länge okänd.

Hästar som fått diagnosen EMS rekommenderas en foderstat med lågt innehåll av socker (WSC, water soluble carbohydrates – dvs glukos, fruktos, sukros och fruktaner) och stärkelse. En sådan foderstat antas ge ett lågt glykemiskt svar och en låg insulinrespons efter utfodring, vilket anses minska risken för att hästen utvecklar fång eller förvärrar sin insulinresistens.

Stärkelsemängden i foderstaten kan reduceras genom att helt ta bort spannmål och andra stärkelserika fodermedel ur foderstaten. Det är dock betydligt svårare att minimera WSC-andelen i vallfoder i en hästfoderstat, eftersom WSC är en relativt stor beståndsdel i vallfoder.

En vanlig rekommendation som ges är att blötlägga hö innan utfodring för att på så sätt minska WSC-halten. Effektiviteten av detta förfarande är dock tveksam och hur stor minskning av WSC-innehållet som kan uppnås är dåligt belagt ur ett vetenskapligt perspektiv.

Blötläggning av vallfoder kan också förväntas påverka den hygieniska kvaliteten i fodret. Istället för att blötlägga hö kan andra metoder att reducera WSC-innehållet i vallfoder övervägas. I Sverige utfodras många hästar med inplastat vallfoder av något slag, dvs ensilage eller hösilage. Ensilage innehåller generellt sett lägre WSC-halt än hö, eftersom WSC ombildas till mjölksyra i högre eller lägre grad under ensileringen.

Behövs grovfoder med låg sockerhalt

SLU-forskarnas försök att konservera vallfoder som ensilage resulterade i större reduktion av WSC-halten jämfört med att konservera vallfoder som hö och sedan blötlägga fodret i 12 eller 24 timmar.

Att utfodra häst med vallfoder som har ett högt sockerinnehåll har liknande effekter på insulinresponsen som utfodring med enbart kraftfoder och det kan ha negativa effekter på hästar som har insulinresistens, t ex hästar med fång, Cushing´s sjukdom och ekvint metabolt syndrom.

Det är angeläget att det produceras vallfoder i Sverige som har en låg WSC-halt för att hästar med fång, Cushing´s sjukdom och EMS skall kunna erbjudas ett lämpligt foder.

Forskningsprojekt:
Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll.
Finansierat av Stiftelsen Hästforskning

Forskare: Johan Bröjer, Katarina Nostell och Sanna Truelsen Lindåse,  institutionen för kliniska vetenskaper, SLU samt Cecilia Müller, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU   
2013-12-20

Insulinrespons hos häst med olika foderstater

Vill du läsa mest om forskningsprojektet vid SLU om EMS och insulinresistenta hästar?

Insulin Sensitivity and Postprandial Insulin Response in Equines – Sanna Truelsen Lindåse, avhandling inom veterinärmedicin, SLU, 2017.

Glykemiskt svar och insulinrespons hos hästar vid utfodring med foderstater med olika sockerinnehåll – forskare Johan Bröjer, Katarina Nostell och Sanna Truelsen Lindåse, institutionen för kliniska vetenskaper, SLU samt Cecilia Müller, institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU,  2013-12-20

Forskningen är finansierad av Stiftelsen Hästforskning