Virtuell dissektion - stora möjligheter

Viktigt kunna anatomi

För alla som arbetar inom veterinärmedicin och djursjukvård är det viktigt att ha goda anatomiska kunskaper för de djur som ska undersökas och behandlas. Under vårterminen kommer bordet med 3D-skärmen att tas i bruk för studenterna. Till dess ska ett antal ”digitala” djur finnas inmatade i bordets dator.

I nuläget finns några tredimensionella bilder, baserade på digitala röntgenbilder, av olika djurslag. Anna Bergh visar bilder på en björnunge, en ung älgkalv, delar av en katt och ett hästben.

Genom några enkla touchgrepp kan djuren visas i olika storlek, skalas ner till enbart skelettbilder och ”kläs på” med senor, muskler och hud. Virtuella snitt kan läggas och delar tas bort och sättas tillbaka, hur många gånger som helst, utan att man behöver skära i djuret.

Inom utbildningen till veterinär får studenterna tillbringa många timmar för att lära sig hur det ser ut inne i en djurkropp.

På fackspråk kallas det att dissekera vilket innebär att man skär upp delar av en kropp för att se hur till exempel senor och muskler i ett hästben är placerade. Det är ovärderlig kunskap för den som i framtiden ska arbeta kliniskt.

-Det främsta syftet med bordet är att minska användningen av dissektionsmaterial inom våra utbildningar och göra studenterna bättre förberedda när de väl står i dissektionssalen. Självklart kommer veterinärstudenterna även i fortsättningen att utföra dissektioner på riktiga djur, men på det virtuella bordet kan de få ytterligare träning och öka sin kunskapsnivå utan att det krävs fler djur.

Studenter som läser andra djurrelaterade utbildningar, såsom djursjukskötare, agronomer och biologer, behöver lära sig anatomi men för den skull inte dissekera så mycket. Även för dessa studentgrupper kommer bordet att fylla en viktig funktion anser Anna Bergh.

Svensk uppfinning bakom tekniken

Det virtuella bordet, som är en svensk uppfinning, ser ut som en större TV-skärm och kan användas såväl vid lärarledd undervisning som vid egna studier. Tekniken har utvecklats av företaget Sectra i Linköping, och användes till en början inom rättspatologi på humansidan vid misstanke om brott. Tekniken klarar bland annat av att undersöka människokroppar innan obduktion görs. Numera säljs det virtuella bordet över hela världen.

En avdelning vid Linköpings universitet(Center for Medical Imaging och Visualisation) är involverade i arbetet. Det är också hos dem som tekniken finns för undersöka djurkroppar via CT (Computerized Tomographic Scanning) och MR (Magnetisk resonanstomografi).

I undervisningssyfte används kontrastmedel som sprutas in i djuren för att bland annat blodkärl ska synas tydligt.

– Vårt mål är att kunna ha normalmaterial av de flesta djurslag som studeras vid SLU, säger Anna Bergh. Det innebär att vi vill ha bilder av hund, katt, häst, gris, idisslare, fågel och fisk.

I framtiden kan bordet även användas för undersökning av patienter på Universitetsdjursjukhuset, till exempel inför operativa ingrepp av komplicerade frakturer eller medicinska problem. De bilder som tas vid avdelningen för bilddiagnostik kan studeras ytterligare vid bordet. Den möjligheten kan användas av såväl kliniker, forskare som studenter för olika frågeställningar.

Vill dela med sig av kunskap

Företaget Sectra har inrättat ett ”datamoln”, ett forum för utbyte av erfarenheter inom medicinska fall som främst används för medicinsk utbildning. Anna Bergh ser stora möjligheter att även veterinärmedicinen kan finnas med där och byta kunskap och erfarenheter mellan olika universitet och djursjukhus via virtuella kanaler.

Utökad möjlighet till mer träning för studenterna är dock det främsta skälet till att satsa på det virtuella bordet. Anna Bergh arbetar med att ta fram ett självstudiematerial till studenterna. Förhoppningen är att de kan ha fri tillgång till verktyget under hela sin utbildning.

– Tillsammans med en pedagog och en veterinär inom bilddiagnostik ska vi också göra en utvärdering av den nya tekniken för att ta reda på om den verkligen minskar behovet av djurmaterial för dissektion och om det tillför en extra aspekt vid inlärande av anatomi och bilddiagnostik, säger hon.

Text: Carin Wrange, redaktör HästSverige 2015-01-20