Dagens hästhållning med många hästar på relativt liten yta gör att smittrycket av parasiter kan bli högt. För hästens välbefinnande är det viktigt att begränsa parasitbördan, framför allt hos föl och unghästar, det vill säga de känsligaste individerna. Det görs enklast genom att mocka hagarna.
Under 1960-talet introducerades avmaskningsprogram för hästar, i första hand mot stor blodmask, Strongylus vulgaris, som då var den vanligaste orsaken till kolik. Det resulterade i en dramatiskt minskad förekomst av den stora blodmasken.
Intensiv användning av avmaskningsmedel har dock efter flera decennier lett till att flera av hästens parasiter utvecklat resistens – det vill säga inte påverkas av medlet längre. Då inga nya substanser för avmaskning av häst är på väg ut på marknaden i nuläget, måste vi idag använda de befintliga avmaskningsmedlen restriktivt och på ett genomtänkt sätt.
Ta träckprov och avmaska endast hästar med mycket parasiter
För att bromsa upp spridningen av resistens måste användningen av avmaskningsmedel minska. Det innebär inte att inga hästar ska avmaskas – utan att enbart de hästar som har för mycket parasiter för sitt välmående ska det.
Därför använder vi oss nu av begreppet selektiv avmaskning, vilket innebär att avmaskning av hästar sker utifrån träckprovsresultat (vilket tas såväl vår och höst). Hästar som vid träckprov påvisar parasitägg över en viss nivå och/eller har stor blodmask, bandmask avmaskas – medan övriga hästar lämnas obehandlade.
Bristfälliga träckprovsanalyser
Det räcker dock inte att enbart undersöka träck på EPG (ägg per gram) för en fullständig parasitanalys, utan det är även viktigt att du även begär utökad diagnostik (i form av odling eller PCR) för stor blodmask.
Träckprovsundersökning är lämpligt att göra på våren (april-maj) då vuxna äggproducerande maskar finns i tarmen. På hösten befinner sig eventuella larver av stor blodmask i blodkärlen och producerar inga ägg. Det finns ingen koppling mellan höga EPG och förekomst av S. vulgaris. Snarare ses S. vulgaris oftare hos hästar med få eller inga ägg i träcken.