Månadens profil oktober 2013

Linda Rick är hippologen som numera arbetar som djurskyddshandläggare på länsstyrelsen i Halland. Efter tolv års arbete för djurens bästa vill hon nu öka medvetenheten om djurens roll i nära relationer där det förekommer våld.

Under åren har Linda uppmärksammat fler exempel på att djur kommer i kläm hos familjer med andra problem. Situationen har nu kommit upp på agendan för djurskyddshandläggare på länsstyrelser över hela landet.

Via slutna nätverksforum och på konferenser diskuteras hur tjänstemännen kan bli bättre på att se såväl djurens som människornas situation. Våld är inte bara fysisk misshandel utan även psykisk misshandel och till exempel vanvård och försummelse.
 - När djur försummas eller vanvårdas kan de i själva verket vara ”toppen på ett isberg”. Inte sällan får djur stå i skottgluggen för mänskliga relationer som inte fungerar och där våld finns inkluderad, säger Linda.

- Det kan handla om att hunden eller katten får stryk i syfte att skrämma eller straffa en partner eller barnen i relationen, allt för att hålla familjen under kontroll.

Djuren används som maktmedel
När hästar finns inblandade kan den härskande parten, oftast en man, bestämma att kvinnan inte får utfodra sina hästar, eller förbjuda henne att släppa ut dem i hagen eller på annat sätt hindra henne att sköta som djuren.

Självklart kan förövaren vara kvinna eller man. Det finns forskning som visar att det finns en stark koppling mellan våld mot människor och våld mot djur.

- Slår man sin partner så är ofta även husdjuren i familjen utsatta för våld, säger hon. Detta är dock väldigt svårt för oss att bevisa när vi är ute på kontroll efter en anmälan om misshandel.

Jobbet har blivit svårare

I sin tjänst som djurskyddshandläggare har Linda djurens välfärd som viktigaste fokus när hon gör sina besök. Men ofta ser hon även det mänskliga eländet som träder fram bakom djurens hantering. Hon tycker att jobbet har blivit svårare, mer komplext, att klara av under åren. Det handlar inte längre bara om hur stora ytor hästar hålls på i en stallbyggnad, eller hur många katter som bor i samma hus.

- Det finns familjer som konsumerar djur i rask takt, konstaterar hon. De har sällan samma djur längre än två år, därefter säljs de eller avlivas.

Den tragedi som ligger bakom varje fall kräver insatser från flera instanser i samhället. Om djur vanvårdas är det en fråga för polisutredning medan situationen för familjen blir ett fall för socialtjänsten.

Här skulle Linda önska sig mer samarbete mellan olika parter. I de fall ett ärende består av såväl våld mot människor och våld mot djur, glöms djurskyddsärendet oftast bort när det görs en polisutredning.

Utbilda även ridlärare om våld mot djur

Linda har även funderat på om hippologprogrammet i framtiden borde innehålla avsnitt där studenterna lär sig om våld mot djur och våld i nära relationer.

Genom insikt om problemet skulle ridlärare och övrig personal på ridskolor kanske kunna upptäcka om någon elev har problem hemma och därmed kunna erbjuda hjälp, alternativt kontakta kommunen. Det är viktigt att dessa familjer får hjälp i ett tidigt skede innan våldet eskalerar.

Linda blev klar hippolog, med inriktning galopp, år 1999 efter två år på Flyinge och Kvarnby gård vid Jägersro. Fram till dess hade hästar fyllt hennes liv ända från tidiga tonåren hemma i Örebro. Först på ridskola och sedan hos en hästhandlare i trakten som behövde hjälp med att rida många hästar. 

Efter jobb i två år hos galopptränaren Tore Persson, som hade sin anläggning nära Strömsholm, fick Linda möjlighet att arbeta med hästar utomlands. Det blev bland annat med galopphästar på Irland och i ett dressyrstall i Schweiz.

Ökad medvetenhet med åren

Efter avslutad hippologutbildning flyttade Linda till Hässleholm och fick där ett uppdrag att inventera antalet hästar i kommunen, ett arbete som inte tidigare hade gjorts. Inventeringsarbetet väckte Lindas intresse att arbeta med djurskyddsfrågor och efter kompletterande kurser inom ämnet fick hon jobb som djurskyddshandläggare, först i Hässleholm och sedan i Kristianstad, Halmstad och Falkenberg.

Under åren har hennes syn på djur och vad de används till förändrats – på flera olika plan.

- Man blir ju mer erfaren och medveten med åren, säger Linda. Nu väljer jag alltid noga mina inköp av mat så långt det går. Jag köper till exempel alltid svenskt kött.

Numera har Linda ingen tid för egen ridning eller annat arbete med hästar. Tre barn och stort engagemang inom sitt arbete fyller tillvaron för närvarande.

Fem frågor till Linda Rick, djurskyddshandläggare vid länsstyrelsen i Halland:

1. Vad är det viktigaste för dig som djurskyddshandläggare när du besöker ett stall, lantbruk eller liknande?
Vi har djuren i fokus och kontrollerar att djurägaren uppfyller kraven enligt den lagstiftning som finns. Vi kommer in i många olika hem och möter många olika människor. I de ärenden där länsstyrelsen känner oro för att barn i en familj far illa görs alltid en anmälan till socialtjänsten.

2. Är det spontana besök eller får du tips från allmänheten?

Vi får många anmälningar, cirka 500 per år. Dessa är vi skyldiga att kontrollera. Därutöver gör vi även andra kontroller som är riskbaserade, det vill säga som bland annat utgår från djurhållarens tidigare djurskyddsärenden och vilken verksamhet de bedriver, till exempel uppfödning av grisar, äggproducent, mjölkproducent och djur för hobby.

3. Vilka djur förekommer oftast där du ser våld i nära relationer?

Oftast är det de djur som kvinnan/barnen har hand om och sköter. Detta gäller alla djurslag, spelar ingen roll om det är smådjur, häst eller lantbrukets djur. Våld förekommer i alla samhällsskikt, det spelar ingen roll om man är rik eller fattig. Förövaren vet hur man får kontroll; genom att angripa något/någon som den andra parten bryr sig mycket om och tyr sig till. I trasiga familjer kan djuren vara den enda tryggheten.

4. Berätta om VOOV (Veterinär omtanke om våldsutsatta). Vad gör dom?

 VOOV´s syfte att underlätta för våldsutsatta personer att ta sig ur en våldsrelation. Om en person väljer att lämna en nära relation där det förekommer våld kan det ofta vara svårt att ta djuren med sig. Kvinnojourer och andra jourhem kan inte ta emot djur på grund av allergirisken.
VOOV har byggt upp ett nätverk där de kan ordna jourhem åt djuren. Ibland kan dessa jourhem behövas väldigt snabbt om den utsatta måste fly. Om man är intresserad av att vara jourhem så kan man kontakta VOOV via kontakt@voov.nu. VOOV gör en jättebra insats och jourhemmen är efterfrågade i hela landet.

5. Har du haft någon nytta av din hippologutbildning i det arbete du nu har?

Ja, absolut. Framförallt vad det gäller hästens närmiljö, beteende, träning och hälsa.

Läs tidigare Månadens profil på HästSverige:

Marie Rhodin
Eva Gunsäter Lundin
Görel Nyman
Margareta Bendroth
Emma Thorén Hellsten
Åse Ericson
Flemming Winberg
Marcus Lundholm
Christina Planck
Jan Jönsson