Månadens profil under maj 2013

Margareta Bendroth vill vara till nytta både för hästen och människan. Under många år har hon jobbat som rådgivare i Västra Götaland för att öka kunskapen om häst.

- Det har handlat om allt möjligt som har med häst att göra. Vad är hästen för slags djur, vilka behov har den och hur kan vi på bästa sätt ordna för att den ska må bra, berättar hon.

Uppdragen kan även gälla frågor om hästvälfärd. Margareta finns som en oberoende resurs för både hästägare och djurskyddsinspektörer när det finns problem i hästhållningen. För många nya hästägare kan det vara svårt att göra rätt i alla situationer.

Mer rådgivning behövs

Margareta Bendroth och hennes kallblodstravare Joel hemma på gården utanför Ulricehamn. Foto: Staffan Philipsson

Margareta tycker det skulle behövas ett upplägg som liknar Svenska Kennelklubbens skyddande hand över både nya och gamla hundägare. Ända från den dag valpen köps och kommer hem finns det kurser och rådgivning för att ge stöd åt hundägare.

- Precis så skulle det vara för nya hästägare men även för de som har haft häst ett tag. Att det finns en självklar funktion för rådgivning om stora och små frågor. Det är så mycket man måste kunna när det gäller utfodring, hantering, träning med mera. Det är ju inte självklart vem de kan vända sig till i sådana situationer.

I sitt arbete som rådgivare möter hon många hästägare och får frågor om både stort och smått. Ena dagen pratar hon utfodring, nästa gång kan det handla om goda råd för den som vill köpa hästgård eller starta hästföretag.

Sedan tio år tillbaka har hon en tjänst placerad hos Hushållningssällskapet Sjuhärad.
Hon tycker det är viktigt att rådgivningen om häst är så opartisk som möjligt. Det gör det möjligt att slippa ta hänsyn till kommersiella intressen och kunna ställa sig på hästens och hästägarens sida.

Hästar har alltid funnits i Margaretas liv och under utbildningen till husdjursagronom vid SLU drömde hon förstås om att få jobba heltid med dem. Djurslaget häst fanns dock sparsamt på schemat under åren i Uppsala och hon fick i stället lära sig desto mer om kor och grisar. Efter examen 1981 fick hon trots allt chansen att jobba inom husdjursgenetik med inriktning på avel. Tillsammans med forskaren Thorvaldur Arnason utformade hon bland annat BLUP-index för varmblodstravare.

-Avel har alltid intresserat mig väldigt mycket och tillsammans med min sambo Staffan har jag fött upp ett stort antal travhästar genom åren. Att det blev just travhästar beror bland annat på att det finns mycket tydliga avelsmål inom den näringen. Hästarna säljs som unghästar och tränas för tävling i tidig ålder. Som uppfödare får jag snabbt ett kvitto på vilka blodslinjer som fungerar och vilka som inte fungerar.

Stalljobbet måste bli lättare

På senare år har Margareta även fokuserat på människans villkor inom hästnäringen. Säkert har det egna arbetet hemma på gården utanför Ulricehamn fört henne in på spåret. Med stallet fullt av hästar är det fysiska jobbet med mockning, ut- och insläpp samt fodring, dagliga sysslor.

- Ja, de senaste åren har det blivit mer och mer fokus på detta, säger hon. Jag har lagt ner mycket arbete på att belysa den dåliga arbetsmiljön och de speciella arbetsrutiner som finns i många stallar. Det finns inte ens vettiga arbetsredskap att köpa. Varför är det så?

Margareta ser en klar skiljelinje mellan kvinnligt och manligt inom hästnäringen. Hon är övertygad att om det tunga stalljobbet hade utförts av fler män hade den tekniska utvecklingen gått fortare. I samarbete med forskaren Niklas Adolfsson på JTI (Institutet för jordbruks- och miljöteknik) i Uppsala gjorde hon 2008 en enkät som besvarades av ett stort antal hästägare. Svaren, som presenterades i en rapport, gav en bild av hur mycket slit det innebär att ha häst.

- Många hästägare lägger ner merparten av sin tid i stallet på mockning och utfodring, vissa upp till 80 procent, istället för att rida eller köra sin häst. Det är ju ekonomiskt ohållbart i längden om du är företagare. Här måste ske en förändring till bättre rutiner.

Forskning om bete

Margareta är glad över att det nu forskas mer kring häst och hästhållning än tidigare och att de nya rönen även presenteras populärvetenskapligt. Detta har bland annat medfört att fler hästägare nu förstått vikten av att ge mer grovfoder än tidigare.

- Jag har ett stort intresse för foder och inte bara det som skördas som hösilage eller hö, utan även för vad hästen helst betar i hagen. På Broline travstuteri har vi genomfört försök där vi sått in olika växter för att ta reda på vad hästarna själva valde. Förhoppningsvis kan den kunskapen ge underlag till bättre blandningar av utsäde för bete.

Fem frågor till Margareta Bendroth

1. Inom vilka områden saknas det mest kunskap inom hästnäringen?
Hästens grundläggande behov av att vara just häst! Förmänskligandet av hästen har gått så långt att vi tror att hästar MÅSTE ha täcken, äta i portioner, äta kraftfoder och hästgodis, stå inne i gallerboxar – (burar), ha små hagar och gå ensamma så de inte skadar sig. Så onaturligt för en häst!!

2. Hur når du ut till hästägare i din region?

Genom kurser och föredrag, telefon- och mailkontakt samt genom olika nätverk. Åker också ut på enskilda rådgivningar på plats, skriver artiklar i olika hästtidningar och har suttit som ”hästexpert” i lokalradion.

3. Tycker du att det behövs det något slag ”körkort” för att äga en häst?

Ja, jag tror att man skulle känna större trygghet som hästägare på det sättet och hästens välfärd förbättras. All kunskap är bra, och vi behöver också visa vår omvärld att vi vet vad vi håller på med!

4. Vad tror du om framtidens hästnäring?

Jag tror att vi står inför ett systemskifte, inte en tillfällig nedgång! Stalltjejerna har försvunnit, hästgårdar är svåra att sälja och folk är inte beredda att offra så mycket tid, pengar och bundenhet för sin hobby som tidigare. Hästintresset finns kvar, men jag tror att hela hästnäringen kommer att förändras i grunden och inte bli vad den har varit.

5. Hur ser du på HästSverige som kunskapsportal?

Verkligen bra, har efterlyst en sådan portal länge! Gillar att det också går att fördjupa sig i ett ämne, annars är allt så snuttifierat idag. Ytterligare ett steg vore att länka till alla bra broschyrer och trycksaker, projektrapporter mm som finns spridda på olika ställen – det finns mycket bra och användbart gjort om häst i vårt land!

Läs mer om hur stalljobbet kan göras enklare och snabbare:

Mekanisering i häststallar - inventering och förslag på nya lösningar. 2009.
Mekanisering i häststallar – påverkan på ekonomi, tidsåtgång och arbetsmiljö. 2010.
Avhandling vid SLU om ergonomi i häststallar- Lotta Löfqvist

Läs tidigare Månadens profil på HästSverige:

Emma Thorén Hellsten
Åse Ericson
Flemming Winberg
Marcus Lundholm
Christina Planck
Jan Jönsson