Arbetet i ett stall innebär besvärliga arbetsställningar, har tunga lyft och sker ofta i kalla förhållanden. Detta är välkända riskfaktorer för belastningsbesvär.
Att flytta fötterna istället för att vrida ryggen, att använda redskap av rätt storlek och utformning och ha upprullare till storbalar är några rekommendationer för att förbättra arbetsmiljön enligt den här studien.
Bakgrund:
Arbetet i häststall görs för hand på ungefär samma sätt som för hundra år sedan. Det är en av den minst mekaniserade sektorn där stora djur hanteras.
Det manuella arbetet utförs oftast av unga flickor eller kvinnor och ofta med gammalmodiga redskap och utrustning som vanligen är avsedda för män och mäns kroppsmått. Kvinnor och ungdomar har oftast mindre händer och kortare armar och ben vilket medför att räckvidden och kraften vid hantering minskar. Risken att utveckla skador blir därför större.
Det är känt att personer som arbetar med hästar ofta arbetar i besvärliga arbetsställningar, har tunga lyft och arbetar ofta i kalla förhållanden vilka samtliga är välkända riskfaktorer för belastningsbesvär.
Kroppsbelastning i samband med ridning finns beskrivet i flera studier men några ingående studier där arbetsbelastningen undersökts när man utför manuellt arbete i stallet eller håller ridlektioner har inte enligt vår kännedom gjorts.
Stefan Pinzke och Lotta Löfqvist vid Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU i Alnarp har undersökt arbetsmiljön på fem olika ridskolor. 20 personer videofilmades när de dels utförde arbete i stallet, dels förberedde och höll i ridlektioner. En särskild metod användes för att undersöka arbetsbelastningen och kategorisera skadligheten i arbetsställningar.
Syftet med studien var att:
- bedöma arbetsbelastningen när olika arbetsuppgifter utfördes kring hästar för att hitta de som var skadliga och krävde åtgärder för att minska den fysiska belastningen.
- genomföra en fördjupad analys av arbetsställningar och arbetsteknik i olika arbetsmoment som visat sig vara särskilt ansträngande
- genomföra en fördjupad studie av kroppsbelastningen vid arbete med olika redskap.
Mockning tyngsta jobbet
Mockning är den arbetsuppgift som både tar mest tid och är tyngst att utföra. Genom att använda lämpliga redskap och god arbetsteknik kan arbetsbelastningen reduceras. Enkla åtgärder är att flytta fötterna istället för att vrida ryggen och att använda redskap som är anpassade till de olika personernas längd och handstorlek.
Om möjligt bör skottkärrorna ha större hjul så att de är lättare att köra och någon form av maskinell tömning istället för att man med handkraft välter upp kärran vid tömning.
Utfodring är också ett ofta återkommande moment. Där kan man göra arbetet lättare genom att palla upp fodret i lämplig arbetshöjd och ha en upprullare till hjälp vid utfodring med storbalar.
Mer om – mockning:
Mockning men även strö och sopning innehåller 50 procent belastande arbetsställningar med ryggen böjd, vriden eller både böjd och vriden i mer än 60 procent av tiden vilket är en välkänd riskfaktor för muskel och skelett problem.
Mockning upptog 45 procent av den totala arbetstiden i stallet vilket gör det momentet till det mest angelägna att åtgärdas. De biomekaniska beräkningarna visade att en förbättrad arbetsställning (böjda knän i stället för böjd rygg) kan minska ryggbelastningen vid ensilagehantering med upp till 50 procent och vid mockning med 30 procent.
Bär vatten i två hinkar
Om vattning sker manuellt bör man använda vattenslang hellre än att bära hinkar. Om man bär hinkar bör man fördela vikten på båda händerna istället för att bära en tung hink i ena handen.
Andningsskydd vid dammiga arbetsuppgifter som till exempel sopning, rätt kläder och skor som skyddar från kyla och till exempel trampskador från hästarna, är åtgärder som relativt enkelt förbättrar arbetsmiljön. Även information om träning och arbetsmiljö är åtgärder som minskar risk för skador hos personalen.
De flesta arbetsmoment i ett stall är manuella, fysiskt belastande och repetitiva. Mockning men även strö och sopning innehåller 50 procent belastande arbetsställningar med ryggen böjd, vriden eller både böjd och vriden i mer än 60 procent av tiden. Detta är välkända riskfaktorer för muskel- och skelettproblem.
