Månadens profil juni 2013

Juni månads profil på HästSverige är Görel Nyman från Knivsta strax söder om Uppsala. Många aktiva hästmänniskor har i regel ”många strängar på sin lyra” och Görel är inget undantag.

Görel Nyman med ett av sina avelsston, Nike Tau. Fölet heter Bella Tau. Foto: Carin Wrange

Hon är veterinär, forskare inom smärtlindring av djur, lärare för studenter på djursjukskötarprogrammet vid SLU i Skara, hästuppfödare på egen gård, ägare till flera tävlingshästar, bl a en godkänd hingst och aktiv styrelsemedlem inom ASVH.

- Ja, så är jag ju mamma till två döttrar också, säger hon.

Görel är en av de främsta i landet när det gäller smärtlindring och sövning av djur. Hennes doktorsavhandling inom veterinärmedicin som hon blev klar med 1987 handlade om just detta i kombination med kirurgi.

Sedan dess har hon varit handledare för ett helt gäng yngre veterinärer som doktorerat inom samma ämne.

- Att söva hästar är inte helt riskfritt. När hästens stora kropp placeras i ryggläge försämras syresättningen av blodet på grund av att tyngden från de tunga bukorganen pressar ihop lungan. Detta medför ibland att hästar kan få problem att resa sig efter avslutad operation på grund av sämre funktion i musklerna.

Även om det operativa ingreppet har lyckats bra innebär uppvaknandet och resningen efteråt en risk för hästen. Enligt undersökningar utförda på mer än 35 000 hästnarkoser i Europa är risken för dödsfall i samband med narkos 1,9 procent.

Forskning har gett säkrare sövning

Genom flera forskningsprojekt har Görel och hennes forskarkollegor vid både SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och andra universitet kunnat utveckla bättre och säkrare metoder vid sövning av häst och andra djurslag. Hon tycker det ger viktig kunskap för att säkra djurskyddet och patientsäkerheten i samband med narkos.

-Genom att ge pulser av gasen kvävemonoxid i kombination med narkosgas klarar sövda hästar av såväl operation som uppvaknandet bättre än med de metoder som oftast används inom veterinärmedicinen, berättar hon. Vår förhoppning är förstås att metoden ska tillämpas på flera kliniker i framtiden. I nuläget finns möjligheten bara på Universitetsdjursjukhuset vid SLU.

Framgångsrik avel

Doniazade Tau är en av Görel Nymans bästa hästar. Stoet fick sitt första föl som fyraåring och blir nu mamma till tre avkommor via embryo transfer samtidigt som utbildas till tävlingshäst. Foto: Carin Wrange

Trots att jobbet som forskare och lärare tar mycket tid och energi hinner Görel också bedriva ett mycket framgångsrikt avelsarbete av svenska varmblodiga ridhästar. Att få hingsten Corriendo Tau godkänd för avel 2012 var en av de absoluta höjdpunkterna i hennes verksamhet.

Att ha fött upp stoet Doniazade Tau som blev näst bästa 3-åriga gångartshäst 2011 var också en fullträff. Framgångarna med 3-årsstoet har nu medfört ytterligare ett stort kliv framåt i avelsarbetet då den nu 5-åriga hästen inom kort är mamma till tre nyfödda fölungar – utan att hon själv behövt bära fram något foster.

Hemligheten är förstås avel via embryotransfer och det är Görels nästa satsning i livet.

- Jag har under flera år arbetat som veterinär på flera seminstationer i Mälardalen, de senaste åren för Lövsta stuteri. Eftersom embryotransfer möjliggör ett skarpare urval av avelsston ville jag lära mig mer om metoden.

Embryo transfer kräver tajming

Efter utbildning i Belgien kände sig Görel mogen att testa på sina egna ston hemma på gården. Metoden kräver noggrann synkronisering när det gäller brunster med mera för såväl givarsto som mottagarston. Vidare krävs mycket noggrann hygien vid embryoöverföringen.

Första försöken hemma på gården utföll långt bättre än väntat. Tre ston fick ta emot embryon från Doniazade Tau och alla tre blev dräktiga, 100 procent! Det normala är att man uppnår dräktighet till 50 procent vid embryotransfer.

- Det är otroligt viktigt med tajmingen när det gäller embryotransfer. Men jag är helt övertygad om att det kan ge mycket snabbare avelsframsteg om det används på rätt individer. Tänk så bra att kunna låta bra och friska tävlingsston fortsätta med sin verksamhet och ändå kunna lämna avkommor.

Fem frågor till Görel Nyman

1) Inom vilket område behövs det mer hästforskning?
Träningsfysiologi, hur man brukar en häst i olika åldrar utan att förbruka den. Vi behöver också veta mer om rehabilitering och smärtlindring av häst.

2) Vad behövs för att få svensk hästavel bli mer framgångsrik?

För Sverige som hästsportnation behövs ett närmare samarbetet mellan avel och sport, vi vill se svenska ryttare på svenskfödda hästar. Ett utmärkt sätt för att förbättra hästaveln för den enskilde uppfödaren är att använda de bästa stona i aveln. Ston som är eller har varit framgångsrika i arbete, sport och fritid är oftast också friska individer med bra temperament.

3) Veterinärvården blir mer och mer avancerad och även dyrare för djurägarna. Är det bra eller dåligt?

Det är bra för behandlingen av den enskilda hästen att veterinärvården utvecklas med avancerad utrustning och läkemedel. Tyvärr innebär det att kostnaden för veterinärvården idag är dryg för en hästägare och inte minst för en uppfödare med flera hästar.

4) Tycker du att kunskapen om häst har minskat?

Nej, jag tror inte kunskapen om häst har minskat, tvärt om, men kunskapsförmedling och kompetensutbyte behöver mer utrymme och i olika forum. HästSverige är en utmärkt kunskapsbank men det behövs också mänskliga möten, seminarier, mentorskap etc.

5) Tror du att kunskapssajten HästSverige kan vara en källa för de hästägare som vill lära sig mer?

JA, absolut.

Läs tidigare Månadens profil på HästSverige:

Margareta Bendroth
Emma Thorén Hellsten
Åse Ericson
Flemming Winberg
Marcus Lundholm
Christina Planck
Jan Jönsson